I regeringens proposition 1989/90 om vissa näringspolitiska frågor redovisades bl.a. de områden som anses särskilt angelägna att beaktas vid utformningen av en näringspolitik för ökad tillväxt.
Det kan konstateras att ett område som glömts bort i detta sammanhang är de möjligheter en väl utvecklad turism kan bidraga med.
Turismen är i kraftig tillväxt över hela världen. Enligt beräkningar gjorda av OECD utgjorde intäkter genererade av internationell turism, definierat som rekreations- och affärsresande, 5 procent av OECD-ländernas exportintäkter av varor och tjänster under 1988. Turistintäkterna steg realt med 8 procent under samma år. Motsvarande siffra för Sverige är 5 procent. Underskottet i turistbalansen uppgår i dag till ca 15 miljarder kronor, något som sannolikt kommer att accelerera om inte bättre aktiviteter skapas för att intressera utländska turister för Sverige.
Vi har i dag bland världens skickligaste resebyråmänniskor här i landet, som trots inflation och devalveringar fortfarande erbjuder vad som kan anses vara bland de billigaste resepaketen till semesterdestinationer inom och utom Europa. 80 procent av de svenska researrangörerna planlägger och arrangerar resor till utlandet.
Sveriges turistråd har tillsammans med turistbyråer, rederier och SAS under ett flertal år försökt marknadsföra Sverige i utlandet. Ansträngningarna har i första hand riktat sig till våra grannländer Norge och Finland samt till utomeuropeiska nationer såsom USA och Japan och endast i mindre omfattning till Central- och Sydeuropa.
I dag besöker ca 6 miljoner nordamerikaner och lika många turister från Fjärran östern Europa. Samtidigt vet vi att det finns 170 miljoner människor i EG-länderna som reser till ett annat land under sin semester. Till detta skall läggas de ca 300 miljoner människor i de tidigare s.k. östländerna som har en stor längtan att få turista i ett västland inom en snar framtid. Men i de ansträngningar som gjorts att marknadsföra Sverige har alltför lite utrymme givits för en aktiv påverkan av vår närmarknad Europa. Som exempel kan nämnas Västtyskland. Enligt tillgänglig statistik reste mellan 300-400 000 tyskar till Sverige under 1989. En siffra som varit konstant under de senaste 7--8 åren.
Det statliga stödet till marknadsföring av turism sker främst genom Sveriges Turistråd. Rådet har emellertid alltför vittomfattande uppgifter i dag, något som också påpekats av riksrevisionsverket. Bl.a. därför har regeringen beslutat utreda rådets verksamhet. Vi anser emellertid att den internationellt inriktade verksamheten bör byggas ut så att satsningar utomlands ges en mer framträdande roll. Turismen måste ses som en betydelsefull del av näringspolitiken och präglas av samma professionalism som vår export av varor och tjänster. Frågan om turism bör egentligen behandlas i näringsutskottet. Den expertis av resebyråmänniskor som på ett skickligt sätt lyckats intressera svenskarna utomlands bör i högre utsträckning än idag användas för att få hit utländska turister. Satsningar bör i ökad utsträckning kunna göras hos utländska flygbolag och större resurser satsas på bilturismen, som i dag står för 80 procent av alla turister som reser i Europa.
Den skandinaviska infrastrukturen när det gäller hotell är i första hand avsedd för affärsmän. Det betyder att dessa kommersiella anläggningar sommartid står med låg beläggning, varför det finns god kapacitet att ta emot en ökad utländsk turistström under förutsättningen att den tas in i befintliga anläggningar.
Ökad utländsk turism i Sverige är bra för svenskt näringsliv, inte minst för de många småföretagen inom servicesektorn. Ökad utländsk turism i landet skulle verksamt kunna bidra till att öka tillväxten.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att regeringen snabbutreder frågan om hur stödet till internationell marknadsföring av Sverige som turistland kan effektiviseras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i enlighet med vad i motionen anförts om stödet till internationell marknadsföring av Sverige som turistland.
Stockholm den 21 januari 1991 Sten Svensson (m) Ulla Orring (fp) Rune Backlund (c) Kenth Skårvik (fp) Gunhild Bolander (c) Marianne Andersson (c) i Vårgårda Marianne Jönsson (c)