Idrottsföreningar har under senare år fått allt högre kostnader för att bedriva sin verksamhet. Samtidigt har de traditionella inkomsterna, bingo och lotterier, minskat oroväckande.
Idrottsföreningar har aldrig haft god ekonomi och varje försämring av de ekonomiska förutsättningarna är utomordentligt allvarlig.
Idrottsledare tröttnar på att ständigt vara på jakt efter pengar. Föreningarnas ledare vill syssla med det traditionella arbetet inom verksamheterna. Risken är uppenbar att många föreningsledare slutar om deras huvudsakliga arbete skall bestå i att jaga pengar till verksamheten.
Staten bara Sverige-trea i stödet till idrotten
I statens sammanlagda bidrag till den svenska idrotten får man räkna in aktivitetsstödet, som via bostadsdepartementet går direkt till folkrörelsernas olika föreningar, och det kommande året uppgår det då till sammanlagt ca 200 milj.kr., varav idrottsklubbarna -- därför att de är så överlägsna i regelbunden aktivitet -- erhåller ca 160 milj.kr. Det totala statliga stödet till idrotten har alltså nu knappt passerat 400 milj.kr.-strecket. Därmed behåller staten sin tredje plats bland den svenska idrottsrörelsens finansiärer.
Näringslivet tvåa
Sitt näst största stöd får idrotten från det privata näringslivet. Riksidrottsförbundets förre informationschef Uno Grönqvist gjorde för ca fyra år sedan en noggrann beräkning av hur många sponsormiljoner olika svenska företag pumpar in i våra specialförbund och föreningar, och kom fram till att det var minst 500 milj.kr., vilket i dag troligen ökat till ca 1 000 milj.kr., mer än dubbelt så mycket som hela det statliga stödet.
Det är dessa pengar som möjliggör svensk toppidrott av nuvarande genomgående höga klass. Men även breddidrotten är i dag helt beroende av stöd från näringlivet. Näringslivet har aviserat att möjligheter till samma nivå på stödet blir svårt att hålla. Detta på grund av lågkonjunkturen. Breddidrotten drabbas då först av minskat stöd.
Kommunerna etta
Svensk idrott skulle inte haft ett sådant format som det nuvarande -- på bredden och toppen -- om den endast haft det statliga anslaget att luta sig mot. Svensk idrott i dagens storlek har möjliggjorts framför allt av kommunerna, som svarar för byggnad och drift av många dyrbara anläggningar, ställer upp med konsulentbidrag till föreningarna plus flera andra anslag. Fritidssektorn beräknas i dag kosta våra kommuner sammanlagt ca 6 miljarder, och ungefär 4 miljarder slukas av den överlägset största fritidssysselsättningen idrotten. Kommunernas stöd till idrotten är alltså drygt tio gånger större än statens! Uppgifterna om storleken är svåra att fastställa men kommunerna är överlägsen etta. Kommunernas ekonomi är dock besvärlig och det finns risk att de drar in på fritidsverksamheten.
Utvecklingen inom bingo- och lotteriområdet
Folkrörelsernas andel av den totala spel- och lotterimarknaden har under den senaste 15-års perioden minskat kraftigt.
1975 var folkrörelsernas andel av den totala spel- och lotterimarknaden 33,8 % och statens således 66,2 %.
Tillkomsten av nya spel och spelformer i de statliga spelen och lotterierna har medfört att statens andel kraftigt ökat på bekostnad av folkrörelsernas.
1989 hade folkrörelsernas andel minskat till 18 % och statens andel därmed ökat till 82 %. Enbart det senaste årets utveckling har visat en nedgång med 1,2 % för folkrörelserna, trots att bingon ökat efter att kontantvinster tillåtits.
En av folkrörelsernas största inkomstkälla har på en femtonårsperiod kraftigt urholkats. Situationen är mer än oroande.
Vadslagning och triss
Under den senaste 5-årsperioden har två nya spel kommit ut på marknaden. Vadslagning inom bl.a. idrotten samt det nya lotteriet Triss.
Tillkomsten av dessa spel kom allvarligt att hota folkrörelsernas möjligheter inom bingo- och lotteriområdet.
Triss ser jag som ett kraftigt intrång på den marknad som alltid ansetts vara folkrörelsernas. Det låga priset kombinerat med möjligheten att direkt vinna pengar kommer att slå ut många av de i dag förekommande rikslotterierna och även lokala föreningslotterier.
Denna genomgång av idrottens olika inkomstkällor visar att stora problem kan komma att uppstå.
Regeringen bör omgående utreda idrottsrörelsens framtida situation. Riksdagen har beslutat om en lotteriutredning, men jag anser att även statens, kommunernas, näringslivets och inte minst enskilda människors insatser måste vägas in. Den av mig föreslagna utredningen skall då sakligt bedöma såväl breddidrotten som underhållningsidrottens förutsättningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av idrottsrörelsens förutsättningar.
Stockholm den 21 januari 1991 Kjell-Arne Welin (fp)