Idrottsföreningar har under senare år fått allt högre
kostnader för att bedriva sin verksamhet. Samtidigt har de
traditionella inkomsterna, bingo och lotterier, minskat
oroväckande.
Idrottsföreningar har aldrig haft god ekonomi och varje
försämring av de ekonomiska förutsättningarna är
utomordentligt allvarlig.
Idrottsledare tröttnar på att ständigt vara på jakt efter
pengar. Föreningarnas ledare vill syssla med det
traditionella arbetet inom verksamheterna. Risken är
uppenbar att många föreningsledare slutar om deras
huvudsakliga arbete skall bestå i att jaga pengar till
verksamheten.
Staten bara Sverige-trea i stödet till idrotten
I statens sammanlagda bidrag till den svenska idrotten
får man räkna in aktivitetsstödet, som via
bostadsdepartementet går direkt till folkrörelsernas olika
föreningar, och det kommande året uppgår det då till
sammanlagt ca 200 milj.kr., varav idrottsklubbarna -- därför
att de är så överlägsna i regelbunden aktivitet -- erhåller ca
160 milj.kr. Det totala statliga stödet till idrotten har alltså
nu knappt passerat 400 milj.kr.-strecket. Därmed behåller
staten sin tredje plats bland den svenska idrottsrörelsens
finansiärer.
Näringslivet tvåa
Sitt näst största stöd får idrotten från det privata
näringslivet. Riksidrottsförbundets förre informationschef
Uno Grönqvist gjorde för ca fyra år sedan en noggrann
beräkning av hur många sponsormiljoner olika svenska
företag pumpar in i våra specialförbund och föreningar, och
kom fram till att det var minst 500 milj.kr., vilket i dag
troligen ökat till ca 1 000 milj.kr., mer än dubbelt så mycket
som hela det statliga stödet.
Det är dessa pengar som möjliggör svensk toppidrott av
nuvarande genomgående höga klass. Men även
breddidrotten är i dag helt beroende av stöd från
näringlivet. Näringslivet har aviserat att möjligheter till
samma nivå på stödet blir svårt att hålla. Detta på grund av
lågkonjunkturen. Breddidrotten drabbas då först av
minskat stöd.
Kommunerna etta
Svensk idrott skulle inte haft ett sådant format som det
nuvarande -- på bredden och toppen -- om den endast haft
det statliga anslaget att luta sig mot. Svensk idrott i dagens
storlek har möjliggjorts framför allt av kommunerna, som
svarar för byggnad och drift av många dyrbara
anläggningar, ställer upp med konsulentbidrag till
föreningarna plus flera andra anslag. Fritidssektorn
beräknas i dag kosta våra kommuner sammanlagt ca 6
miljarder, och ungefär 4 miljarder slukas av den överlägset
största fritidssysselsättningen idrotten. Kommunernas stöd
till idrotten är alltså drygt tio gånger större än statens!
Uppgifterna om storleken är svåra att fastställa men
kommunerna är överlägsen etta. Kommunernas ekonomi är
dock besvärlig och det finns risk att de drar in på
fritidsverksamheten.
Utvecklingen inom bingo- och lotteriområdet
Folkrörelsernas andel av den totala spel- och
lotterimarknaden har under den senaste 15-års perioden
minskat kraftigt.
1975 var folkrörelsernas andel av den totala spel- och
lotterimarknaden 33,8 % och statens således 66,2 %.
Tillkomsten av nya spel och spelformer i de statliga
spelen och lotterierna har medfört att statens andel kraftigt
ökat på bekostnad av folkrörelsernas.
1989 hade folkrörelsernas andel minskat till 18 % och
statens andel därmed ökat till 82 %. Enbart det senaste
årets utveckling har visat en nedgång med 1,2 % för
folkrörelserna, trots att bingon ökat efter att kontantvinster
tillåtits.
En av folkrörelsernas största inkomstkälla har på en
femtonårsperiod kraftigt urholkats. Situationen är mer än
oroande.
Vadslagning och triss
Under den senaste 5-årsperioden har två nya spel
kommit ut på marknaden. Vadslagning inom bl.a. idrotten
samt det nya lotteriet Triss.
Tillkomsten av dessa spel kom allvarligt att hota
folkrörelsernas möjligheter inom bingo- och
lotteriområdet.
Triss ser jag som ett kraftigt intrång på den marknad som
alltid ansetts vara folkrörelsernas. Det låga priset
kombinerat med möjligheten att direkt vinna pengar
kommer att slå ut många av de i dag förekommande
rikslotterierna och även lokala föreningslotterier.
Denna genomgång av idrottens olika inkomstkällor visar
att stora problem kan komma att uppstå.
Regeringen bör omgående utreda idrottsrörelsens
framtida situation. Riksdagen har beslutat om en
lotteriutredning, men jag anser att även statens,
kommunernas, näringslivets och inte minst enskilda
människors insatser måste vägas in. Den av mig föreslagna
utredningen skall då sakligt bedöma såväl breddidrotten
som underhållningsidrottens förutsättningar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av idrottsrörelsens
förutsättningar.
Stockholm den 21 januari 1991
Kjell-Arne Welin (fp)