med anledning av prop. 1990/91:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91
I propositionen föreslås sådana förändringar av
stödet till centralmuseernas utvecklingsverksamhet
att dessa medel även kan användas till
bevakningskostnader.
När utvecklingsstödet första gången
presenterades i budgetpropositionen 1989/90:100
Bil. 10 mottogs det med stor entusiasm. Stödet sågs
som en bekräftelse på att staten nu var beredd att
ta ett större ansvar för utvecklingen av både
ansvarsmuseer och övriga fem
centralmuseiorganisationer. Ingen del av den
statliga kultursektorn torde ha fått vänta så länge
på ett utvecklingsstöd.
Centralmuseerna såg, liksom regering och
riksdag, möjligheter öppnas för en välbehövlig
förnyelse på flera områden. I åtskilliga fall rörde
det sig om att stärka och utveckla det ämnesmässiga
sambandet med landets övriga museer. Vidare
fanns gamla och nya önskemål om innovativa
insatser på områden som registrering av samlingar
med ny teknik, museipedagogiska och andra
publika insatser liksom en satsning på ett större
samarbetsprojekt -- ''Historieprojektet''. Efter
riksdagens positiva behandling av förslaget till
utvecklingsstöd kunde detta projekt ges en säkrare
planering och organisation och i projektet ingår
sedan en tid tillbaka också flertalet länsmuseer.
Centralmuseerna har på uppmaning av statens
kulturråd börjat planera och handla utifrån
riksdagens beslut. Kulturrådet har också redan
mottagit museernas förslag till fördelning av
medlen. Därför skapar den i tilläggsbudgeten
föreslagna förändringen problem.
Förslaget i tilläggsbudgeten innebär också att
utvecklingsstödet till centralmuseerna -- utöver att
det kommer att användas till
bevakningskostnader -- kan komma att användas
för andra ändamål till en vidgad krets av museer.
Vi är väl medvetna om att flertalet
centralmuseer har dryga bevakningskostnader.
Kulturrådet, som på regeringens uppdrag utrett
frågan, finner att man först på litet längre sikt kan
åstadkomma besparingar, dock först sedan en rad
åtgärder vidtagits. Åtgärder som för övrigt också är
kostnadsdrivande. Centralmuseerna är själva
intresserade av att finna gemensamma och bra
lösningar. När statsrådet i propositionen efterlyser
en gemensam upphandling av bevakningstjänster
torde samtliga centralmuseer vara med på en sådan
ordning. Kulturrådet begärde för övrigt i den
utredning som tidigare åberopats regeringens
uppdrag att få genomföra en sådan åtgärd.
Det är emellertid viktigt att centralmuseernas
bevakningskostnader nu täcks. I den frågan har
riksdagen tydliggjort sin ambition och hemställt till
regeringen att -- om den finner det nödvändigt för
att upprätthålla en oförändrad bevakningsnivå --
återkomma till riksdagen med förslag om medel på
tilläggsbudget. Bakom riksdagsbeslutet låg
entydiga motionskrav och en positiv behandling i
kulturutskottet.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till
landets nuvarande ekonomiska läge får det dock
godtas att detta års utvecklingsmedel används för
att täcka centralmuseernas bevakningskostnader.
Vägledande för regeringens insatser bör vara
riksdagens beslut från i våras (KrU 21, sid. 13) om
att en oförändrad bevakningsnivå bör
upprätthållas. Därför bör inte utvecklingsstödet
tilldelas nya mottagare utan enbart användas till
bevakningskostnader för centralmuseerna.
För att de centrala museerna skall fungera väl
samt samspelet med de regionala museerna
utvecklas krävs att centralmuseernas egen
verksamhet har den kvalitet och de
utvecklingsmöjligheter som förväntas av
institutioner i ledande ställning. För
centralmuseernas framtid är det därför nödvändigt
att de under kommande år erhåller utvecklingsstöd
i enlighet med vad regeringen föreslagit -- prop.
1989/90:100 -- och riksdagen därefter beslutat.
Stödet finns även med i årets anslagsframställning
från kulturrådet. Fördelningen av dessa medel bör
göras efter det förslag som samtliga berörda
centralmuseer presenterat.
Det utvecklingsprojekt som nu får störst
problem torde vara ''Historieprojektet''. Därför är
det befogat att detta projekt redan under
innevarande budgetår ges ett stöd på 1,5 milj. kr.
som möjliggör fortsatt planering på såväl central
som regional nivå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om användningen
av basresursen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att regeringen,
efter samråd med centralmuseerna, fördelar
basresursen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att under
innevarande budgetår, inom den av regeringen
föreslagna anslagsramen, avsätta 1,5 milj.kr. för
''Historieprojektet'',
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att regeringen
ger statens kulturråd i uppdrag att ytterligare
utreda och föreslå åtgärder för att varaktigt sänka
bevakningskostnaderna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
inriktningen skall vara att centralmuseernas
bevakningskostnader i sin helhet bör täckas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att de tio
centralmuseerna framöver anvisas medel för
förnyelse och utveckling i enlighet med prop.
1989/90:100.
Stockholm den 21 november 1990
Berndt Ekholm (s)
Maud Björnemalm (s)
Arne Mellqvist (s)