Skatteomläggningen kommer att påverka de ekonomiska villkoren för den idéburna verksamheten. Skattereformens förskjutning av tyngdpunkten från direkt till indirekt beskattning medför betydande kostnadsökningar för de fria trosamfunden och de ideella föreningarna.
Breddningen av basen för mervärdeskatten innebär utgiftsökningar avseende bl a bränsle, el, vatten, avlopp och sophämtning samt resor. För de fria trossamfunden beräknas detta överslagsmässigt medföra en kostnadsökning på minst 80 milj kr. Därtill kommer att reduceringsreglerna för mervärdeskatt inom byggområdet slopas, vilket för de fria trossamfunden betyder en merkostnad på ca 15 milj kr. Sammantaget kan kostnadsökningarna uppskattas till storleksordningen 100 milj kr.
De ökade kostnaderna kan inte finansieras på annat sätt än genom ökade frivilliginsatser och därutöver verksamhetsminskningar. I proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning uttalade föredragande statsrådet bl a ''Enligt min mening bör därför skattereformens effekter för folkrörelserna följas upp med särskild uppmärksamhet. Skulle det vid en sådan genomgång visa sig att icke avsedda effekter uppkommer bör självfallet motverkande åtgärder vidtas. Dessa bör redovisas senast i budgetpropositionen.'' Statsrådet omnämner särskilt de ideella folkrörelserna inkl idrottsrörelsen och handikapprörelsen.
I en motion 1989/90:Sk 91 av Berndt Ekholm (s) och Elver Jonsson (fp) togs den här aktuella frågan upp. Skatteutskottet hänvisade i sitt betänkande bl a till propositionstexten ovan och exemplifierade även med nykterhetsorganisationerna och de fria trossamfunden.
Av regeringens budgetförslag för 1991/92 framgår, att barnoch ungdomsverksamheten kompenseras med 100 milj kr. Vi förutsätter att detta stöd utgår lika för all folkrörelseanknuten barn- och ungdomsverksamhet, bl a genom en höjning av det lokala statliga aktivitetsstödet. Idrottsrörelsen kompenseras särskilt enligt egen uppgift till ca 50% motsvarande ca 300 milj kr, handikapprörelsen likaså, enligt uppgift i budgetpropositionen. Däremot utgår ingen särskild kompensation till vare sig kvinnoorganisationer, nykterhetsrörelsen, fredsrörelsen eller de fria trossamfunden.
I det senare fallet hänvisas till den ökning som sker av verksamhets- samt lokalbidraget, sammanlagt 10 milj kr. Denna ökning är mycket glädjande, men är ej kopplad till skatteomläggningens effekter utan riksdagens beslut vid förra riksmötet om en real uppräkning av anslagen. Vidare motiverar statsrådet den med det ökade antalet medlemmar hos invandrarkyrkorna. I det här sammanhanget kan noteras, att finansdepartementet i budgetbilaga 9 säger sig neutralisera skattereformens effekter för svenska kyrkan.
Vi menar, att det är av vikt, att kompensation utgår för ''icke avsedda effekter'' i samband med skattereformen samt att den är så rättvist utformad som möjligt. Av redovisningen ovan framgår, att det fortfarande finns brister vad avser kompensationen till folkrörelserna. Dessa bör regeringen snarast möjligt söka lämpliga former för att rätta till.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det statliga stödet till de fria trossamfunden och övriga folkrörelser.
Stockholm den 25 januari 1991 Berndt Ekholm (s) Berit Löfstedt (s) Birger Rosqvist (s) Karl-Erik Svartberg (s) Evert Svensson (s)