Motion till riksdagen
1990/91:Kr409
av Berndt Ekholm m.fl. (s)

Det statliga stödet till de fria trossamfunden, m.m.


Skatteomläggningen kommer att påverka de
ekonomiska villkoren för den idéburna verksamheten.
Skattereformens förskjutning av tyngdpunkten från direkt
till indirekt beskattning medför betydande
kostnadsökningar för de fria trosamfunden och de ideella
föreningarna.
Breddningen av basen för mervärdeskatten innebär
utgiftsökningar avseende bl a 
bränsle, el, vatten, avlopp och sophämtning samt resor.
För de fria trossamfunden beräknas detta överslagsmässigt
medföra en kostnadsökning på minst 80 milj kr. Därtill
kommer att reduceringsreglerna för mervärdeskatt inom
byggområdet slopas, vilket för de fria trossamfunden
betyder en merkostnad på ca 15 milj kr. Sammantaget kan
kostnadsökningarna uppskattas till storleksordningen 100
milj kr.
De ökade kostnaderna kan inte finansieras på annat sätt
än genom ökade frivilliginsatser och därutöver
verksamhetsminskningar. I proposition 1989/90:110 om
reformerad inkomst- och företagsbeskattning uttalade
föredragande statsrådet bl a 
''Enligt min mening bör därför skattereformens
effekter för folkrörelserna följas upp med särskild
uppmärksamhet. Skulle det vid en sådan genomgång visa
sig att icke avsedda effekter uppkommer bör självfallet
motverkande åtgärder vidtas. Dessa bör redovisas senast i
budgetpropositionen.'' Statsrådet omnämner särskilt de
ideella folkrörelserna inkl idrottsrörelsen och
handikapprörelsen.
I en motion 1989/90:Sk 91 av Berndt Ekholm (s) och
Elver Jonsson (fp) togs den här aktuella frågan upp.
Skatteutskottet hänvisade i sitt betänkande bl a till
propositionstexten ovan och exemplifierade även med
nykterhetsorganisationerna och de fria trossamfunden.
Av regeringens budgetförslag för 1991/92 framgår, att
barnoch ungdomsverksamheten kompenseras med 100 milj
kr. Vi förutsätter att detta stöd utgår lika för all
folkrörelseanknuten barn- och ungdomsverksamhet, bl a
genom en höjning av det lokala statliga aktivitetsstödet.
Idrottsrörelsen kompenseras särskilt enligt egen uppgift till
ca 50% motsvarande ca 300 milj kr, handikapprörelsen
likaså, enligt uppgift i budgetpropositionen. Däremot utgår
ingen särskild kompensation till vare sig
kvinnoorganisationer, nykterhetsrörelsen, fredsrörelsen
eller de fria trossamfunden.
I det senare fallet hänvisas till den ökning som sker av
verksamhets- samt lokalbidraget, sammanlagt 10 milj kr.
Denna ökning är mycket glädjande, men är ej kopplad till
skatteomläggningens effekter utan riksdagens beslut vid
förra riksmötet om en real uppräkning av anslagen. Vidare
motiverar statsrådet den med det ökade antalet medlemmar
hos invandrarkyrkorna. I det här sammanhanget kan
noteras, att finansdepartementet i budgetbilaga 9 säger sig
neutralisera skattereformens effekter för svenska kyrkan.
Vi menar, att det är av vikt, att kompensation utgår för
''icke avsedda effekter'' i samband med skattereformen
samt att den är så rättvist utformad som möjligt. Av
redovisningen ovan framgår, att det fortfarande finns brister
vad avser kompensationen till folkrörelserna. Dessa bör
regeringen snarast möjligt söka lämpliga former för att rätta
till.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det statliga stödet till de fria
trossamfunden och övriga folkrörelser.

Stockholm den 25 januari 1991

Berndt Ekholm (s)

Berit Löfstedt (s)

Birger Rosqvist (s)

Karl-Erik Svartberg (s)

Evert Svensson (s)