Fryshuset i Stockholm är numer ett välkänt begrepp. I Fryshuset sjuder det av idéer och verksamheter, av och för ungdomar. Här tar man vara på och uppmuntrar ungdomars kraft och initiativförmåga.
Några exempel på verksamhet: Det finns repetitionslokaler för 150 musikband. Det finns idrottsverksamhet. Där ordnas disco. Mindre känt är kanske att det också finns bostäder för ungdomar och att det bedrivs högstadieundervisning. Det finns folkhögskoleverksamhet. Ur Fryshusets verksamhet växte idén med ''farsor och morsor på stan'' fram.
Fryshuset är ett projekt som bygger på det bästa ur folkrörelsetraditionen. Det ideella engagemanget, den egna aktiviteten och solidariteten. Men det är folkrörelseengagemang anpassat till 90-talets verklighet. Det mesta av arbetet drivs som samarbetsprojekt där många organisationer och rörelser engageras. Man har utvecklat ett unikt sätt att arbeta. På Fryshuset finns det plats för alla sorters ungdomar, även dem som befinner sig i riskzonen mellan ''vanligt'' liv och ''kriminellt''. Det sociala arbetet blir en allt viktigare del i verksamheten.
Vårt samhälle är fattigt på sådana företeelser som Fryshuset, men det finns också på andra håll i landet liknande verksamheter. Erfarenheterna från Fryshuset kan bli till stor nytta för andra projekt som växer fram.
Verksamheten är sektorsövergripande. Det är inte antingen eller, utan både utbildnings-, kultur- och social verksamhet. Fryshuset passar inte in i de vanliga ramarna för ungdomsverksamhet. Det hamnar därför mellan alla stolar när det gäller finansiering. Det gäller också geografiskt. Till Fryshuset i Stockholm kommer många ungdomar från hela länet. Fryshuset kan därför inte sägas vara enbart en kommunal angelägenhet för Stockholm.
Mot bakgrund av hur lite verksamhet det finns för ungdomar och med tanke på den handfallenhet, som ofta präglar samhällets försök att möta tonåringars behov, så är det mycket värdefullt att Fryshuset och liknande verksamheter finns och trots ständiga ekonomiska svårigheter lever vidare. Det borde vara en angelägenhet för samhället att genom ett ekonomiskt projektbidrag skapa möjlighet till fortsatt verksamhet. Ett projektanslag på 5 000 000 kronor bör därför inrättas. Regeringen bör få i uppgift att utforma villkoren för detta.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektanslag för verksamheter typ Fryshuset i Stockholm.
Stockholm den 25 januari 1991 Annika Åhnberg (v)