Som rikets både kvantitativt och kvalitativt absolut
värdefullaste kulturminnen måste våra kyrkobyggnader
räknas. Till skillnad från många andra typer av
kulturbyggnder är kyrkobyggnderna förhållandevis jämnt
fördelade över landets befolkade bygder. Som inga andra
monument är de dessutom skildrare av i flera fall niohundra
års kulturhistoria och mänsklig verksamhet. Som inga andra
monument har de dessutom varit den lokala bygdens
historiska spegel. Kyrkobyggnaderna har under alla dessa
århundraden vårdats av bygdens människor efter bästa
förmåga under ofta mycket knappa förhållanden.
Forntid -- framtid -- nutidens ansvar
Med de senaste decenniernas befolkningsflyttning från
glesbygden in till tätorterna har i många fall församlingarnas
befolkningsunderlag minskat dramatiskt. Detta har
följaktligen inneburit svåra ekonomiska problem vad gäller
underhållsskyldigheten av byggnaderna. Överflyttningen
av underhållsskyldigheten av kyrkobyggnaden och dess
fasta inredning på pastoraten har inte ökat de totala
ekonomiska resurserna för byggnadernas underhåll men väl
utjämnat och fördelat den ekonomiska belastningen.
Detta till trots förekommer mycket ofta att plötsliga och
oväntade reparationer och renoveringar drar med sig
kostnader, vilka ofta är oöverkomliga även för pastoraten.
I många fall kan det, i efterhand, konstateras att de stora
och nödvändiga reparationerna har haft sin grund i ett
eftersatt underhåll vilket i sin tur berott på att man saknat
en korrekt bild av kyrkobyggnadens kondition. En
bedömning av en kyrkobyggnads och dess inventariers
kondition erfordrar särskild byggnadsteknisk och
antikvarisk kompetens med god integration. Denna
kompetens finns som regel inte tillgänglig för pastoraten
annat än undantagsvis.
Förebyggande åtgärder
Försöksvisa besiktningar av samtliga kyrkobyggnader
och dess inventarier har genomförts i samarbete med
länsmuseet i Skaraborgs län. Dessa genomgångar har följts
av åtgärdsprioriteringar och rekommendationer av lämpliga
åtgärder inom pastoraten som helhet. Dessa försök har gett
pastoraten möjlighet att långsiktigt prioritera och budgetera
underhållsoch reparationsbehovet för sina kyrkobyggnader
och därigenom minska riskerna för oförutsedda och
kostsamma reparationsåtgärder.
Enligt min mening har sådana förebyggande åtgärder en
stor betydelse för att minska de dryga kostnaderna för
underhållet på våra kyrkor.
Med förhållandevis ringa investeringar borde det
sålunda, förslagsvis stiftsvis och inom den kyrkliga
organisationens ram, vara möjligt att tillsammans med
lämpliga antikvariska myndigheter medverka till att sådana
regelbundna besiktningar kommer till stånd.
Möjligheterna att vidta förebyggande åtgärder, med den
uppläggning som anförts i denna motion, bör undersökas
närmare. Detta uppdrag bör lämpligen ges åt den utredning
som sysslar med probleminventeringen av det svenska
kyrkobeståndet (1990 år kyrkobyggnadsutredning), vars
arbete nyligen påbörjats. Regeringen bör således besluta
om tilläggsdirektiv med denna innebörd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till
1990 års kyrkobyggnadsutredning i enlighet med vad som
anförts i motionen.