Regeringen föreslog i förra årets budgetproposition ett kraftigt ökat stöd till länsmuseerna i form av 225 nya grundbelopp under två år. Fördelningen skulle ske i relation till de lokala och regionala huvudmännens ökade insatser och med krav på en genomtänkt verksamhetsplan med klara prioriteringar vid museerna. Detta var ett framsynt och konstruktivt förslag.
I årets budgetproposition har utbetalningen av nya grundbelopp senarelagts.
Konsekvenserna av uteblivna nya grundbelopp blir att de landsting och kommuner som i sina budgetar för 1991 och i långtidsbudgetarna också för 1992 beslutat och planerat för ökade satsningar på länsmuseerna hamnar, genom ryckigheten i planeringen, i en svår situation. Ett exempel kan belysa detta.
I Värmland har under 1980-talets första hälft länsmuseet delvis fått stå tillbaka för andra stora kultursatsningar, t.ex. på musikteatern i Värmland. Sedan musikteatern nått en kvalitativt och kvantitativt god nivå, har prioriteringen fr.o.m. 1988 riktats mot Värmlands Museum. Huvudmännens, landstinget i Värmland och Karlstads kommun, ekonomiska insatser har från 1987 till 1991 ökats från 4,2 milj.kr. 1987 till 7,8 milj.kr 1991, dvs. en utökning med 86 %. Under samma period har endast fyra nya grundbelopp beviljats! I förhållande till de utökade satsningarna från huvudmännen är detta extremt lågt! Siffrorna blir likartade om man utgår från antalet tjänster. Dessa har ökat från 14,8 1987 till 27,3 1991.
I förhållande till de utökade insatserna som huvudmännen gjort hade det enligt vår bedömning varit rimligt att Värmlands Museum erhållit fyra eller fem nya grundbelopp av de 125 som enligt förra årets budgetproposition var planerade att delas ut under budgetåret 1991/92.
Under föregående års allmänna motionstid motionerade vi, med stöd av ett fylligt underlagsmaterial, om att de mindre länsmuseerna i allmänhet och Värmlands Museum i synnerhet på grund av ogynnsamt grundbeloppsutfall under senare år borde prioriteras. Den prioriteringen har inte gjorts vid fördelningen av grundbelopp under budgetåret 1990/91. Det finns därför anledning att åter understryka behovet av denna prioritering! De delvis redan genomförda utvecklingsplaner som Värmlands Museum nu arbetar efter med en inriktning på att bli ett i verklig mening länstäckande länsmuseum, den s.k. ekerhjulsmodellen -- liksom satsningar på barn- och ungdomskultur, bl.a. genom samarbete med Västanå teater, satsningar på kulturmiljövården och bildkonsten -- gör denna prioritering ytterst angelägen. Detta så mycket mer som museets prioritering stämmer med regeringens tidigare angivna prioriteringar.
I den ovan åsyftade motionen till fjolårets riksdag uttrycktes också viss tveksamhet inför kulturrådets beredning av fördelningen av grundbelopp. Antalet grundbelopp varierar också mycket även sett i relation till antal tjänster eller till de ekonomiska medel som de lokala och regionala huvudmännen ställt till förfogande. Skillnaderna är inte relaterade till prioriteringen som i tidigare budgetpropositioner angivits, nämligen att de små länsmuseerna skall särbehandlas positivt.
Det är viktigt att kulturrådet följer de politiska besluten i riksdag och regering vid fördelningen av grundbelopp.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att på sikt fullfölja ökningen av antalet grundbelopp till länsmuseerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av stödet till de små länsmuseerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturrådets beredning av fördelning av grundbelopp till länsmuseerna.
Stockholm den 25 januari 1991 Magnus Persson (s) Kristina Svensson (s)