''Den lyckliga upplevelsen av björken i solskenet finns i
björken lika mycket som i mig som åskådare.'' (Spinoza)
1 Det behövs en grön kulturpolitik
Det traditionella och begränsande kulturbegreppet
uttrycks ofta i termer av speciella verksamheter som konst,
musik, dans, skönlitteratur, skulptur, etc. Dessa
tillfredsställer mänskliga behov av skapande, helhets- och
skönhetsupplevelser. Kultur är ett område på vilket
människor mera oförbehållsamt kan ta fram sina bästa
mänskliga sidor. Att bli delaktig av kulturlivets frukter kan
stärka människors förmåga till fantasi, känsla och
förståelse. Det ger glädje och näring åt själen.
Mycket av det här slaget av kultur kräver stöd av stat,
landsting och kommun, idag mer än förut, eftersom de
kommersiella drivkrafterna i ökad utsträckning tränger in
på kulturområdet. Följden blir att den fria, obändiga
kulturen kommer i kläm. Det handlar om livet och vår rätt
att älska, känna och ha tid kvar till annat än lönearbete.
Miljöpartiet de gröna vill stärka kulturens ställning och
möjligheter i vårt samhälle, särskilt under trycket av
rådande livstilspropaganda för materialistiska
marknadstrender och moden.
Den traditionella kulturpolitiken erbjuder emellertid
fortfarande lättnader och befrielser i människors vardag. På
väg till ett grönare samhälle satsar miljöpartiet de gröna
därför ännu en gång upp till 100 miljoner kronor mer än vad
regeringen föreslagit på kulturens olika former för att så
många som möjligt skall kunna bli medskapande och
delaktiga i dessa.
De styrande värderna inom politik och arbetsliv går ut
på att ständigt öka produktion och konsumtion samt
materiell tillväxt och ekonomiskt effektivitets- och
förnyelsejäkt. Handelskonkurrens bestämmer i allför hög
grad grundläggande internationella relationer och
människors vardag.
På det individuella planet svarar de nationella
ställningstagandena mot personliga
bekvämlighetsfrämjande drömmar om materiell rikedom
och överflöd, om att klättra i anställningshierarkier etc.
1.1 Ny syn på kulturen
Följderna av detta betraktelsesätt håller på att radikalt
förändra förutsättningarna för allt liv på jorden. Vår
viktigaste kulturpolitiska uppgift är att göra oss medvetna
om detta förhållande och att hjälpas åt att genom en
förändring av människors mentalitet och livsstil medverka
till att en slutgiltig ekologisk kollaps kan undvikas. Aldrig
tidigare har människor haft större anledning att fundera
över vart mänskligheten är på väg.
De ständiga ekonomiska kriserna har oftast sina rötter
i en global ekologisk kris, som är ett tydligt tecken på att
grundläggande fel håller på att begås. Symptomen är ofta
att människor drabbas av stress, rot- och maktlöshet,
isolering -- över huvud av bristande överblick över vart vi är
på väg och av en allmän känsla av meningslöshet.
Ekologisk filosofi har långsamt banat mark för ett nytt
synsätt, tillämpat i alternativa gräsrotsrörelser i vårt land.
En majoritet av svenska folket anser numera att miljöfrågan
är det viktigaste samhällsproblemet att lösa.
För de flesta ekosofiska företrädarna ingår människan i
en andlig/mental enhet med naturen, en uppfattning som
manar till varsamhet med och ansvarstagande för denna
enhet. När man tar avstånd från naturen och det naturliga,
tar man samtidigt avstånd från det som det mänskliga jaget
är uppbyggt av. Den mänskliga identiteten bryts ner och
med den självkänslan och självrespekten. Ett
avståndstagande från naturen i det ''andligas'', ''kulturens''
eller ''samhällets'' namn är självdestruktion, steg för steg.
Vi menar att om naturen kan exploateras hur som helst,
kommer detta också att gälla människor. Respekt för
naturen är samtidigt respekt för människan.
En växande skara människor önskar nu också befria sig
från den materiella tillväxtkulturens mentala tvångströja.
De vill avlasta trycket från den befintliga konsumtions- och
produktionskulturen. Brist på tid och begär efter pengar
hör till de viktigaste företeelserna som binder; det behövs
en friare användning av vår tid och en annan syn på den
materiella rikedomens värde. Köptrycket från reklamen
måste minskas och människor skyddas mot påträngande
säljbudskap för att på sikt söka uppnå köpfrid.
Miljöpartiet de gröna vill komplettera de kulturpolitiska
målen med en ny målsättning, som visar på alternativ till en
livsstil som utvecklar en tillit till den egna förmågan att
hantera sitt liv med minskat beroende av myndigheter och
marknader. Liv är att samspela med andra varelser, inte
härska över dem, inte reduceras till objekt. Livet består av
interaktioner mellan subjekt. ''Det går inte att isolera
björken därute som ett ting och glädjen som en känsla i
mig'' (Spinoza). Kulturpolitiken bör främja ett personligt
ansvarstagande för naturens helhet för att uppnå ett
ekologiskt medvetande.
2 Fäbodar och kärngårdar
De livaktiga fäbodar och små ännu levande jordbruk
som finns kvar håller vårt lands äldsta tradition i hävd.
Skansen, Julita, Stensjö by och andra hembygdsmuseer
samt många lokala hembygdsgårdar vårdar en rik
kulturskatt. Här kan fortfarande människor finna sina
''rötter'' och bevara kunskaper för överlevnad.
Kärngårdarna är goda och mångformiga uttryck för grön
kulturpolitik i glesbygd.
3 Budgetpropositionen för kultur
Regeringens treårsprogram för kulturpolitiska
prioriteringar med sammanlagt 300 miljoner kronor tycks få
ett snöpligt slut under reformens avslutande budgetår. Det
är oacceptabelt att en i och för sig önskad höjning av
bildkonstnärernas visningsersättning finansieras med att
beröva Riksteatern 23 milj.kr. Eftersom stödet till
utbyggnad av den regionala teaterverksamheten dessutom
skjuts på framtiden, leder förslaget till ökade svårigheter för
dem som är verksamma inom teaterområdet.
Skådespelarnas redan skyhöga arbetslöshet är inte betjänt
av en påspädning, som blir följden av finansdepartementets
prutning, i synnerhet som även Filminstitutet befinner sig i
finansiell kris.
4 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. (G2)
4.1 Centrumbildningar
De nio centrumbildningarna har samtliga ett
rikstäckande ansvar inom respektive område: teater, dans
etc. Kulturutskottet gjorde en akut räddningsinsats under
innevarande budgetår för att rädda verksamheten genom
att tillskjuta de 0,7 milj.kr. regeringen inte var beredd att
göra. En särskild översyn av centrumbildningarnas
verksamhet och ekonomi har skett under våren 1990.
Denna belyser centrumbildningarnas stora framtida
betydelse för den icke institutionsbundna
kulturverksamheten. För att klara av 1990-talets behov
krävs en betydande realökning av nuvarande anslag. Vi
föreslår därför att detta ökas med 2,5 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslagit.
4.2 Baltiska institutet
Behovet av kontakter inom kulturområdet mellan de
baltiska staterna och Sverige har ökat dramatiskt.
Kulturpersoner har i hög grad deltagit i dessa länders
frihets- och självständighetskamp med konstnärliga
kampmedel, t ex sångfestivaler. Anslaget höjes med 500 000
kronor utöver vad regeringen föreslagit.
4.3 Folkmusik- och dansåret
Under 1990 har folkmusik- och folkdansrörelsen med
framgång manifesterat den inneboende kraften i en levande
folkkultur, konstnärligt och socialt. Man har visat upp stor
bredd och kvalitet på folkmusikens och folkdansens
områden. Ett viktigt inslag har varit att man har
uppmärksammat internationella kultursamband och
kontakterna mellan invandrargrupper och svenska
folkkulturföreningar. Verksamheten har länge varit
åsidosatt vad gäller statligt stöd. Dock har staten genom
särskilda bidrag medverkat till finansieringen av
''Folkmusik och dansåret 1990'' och det är viktigt att denna
verksamhet kan fortsätta. Alla nya idéer hann inte prövas
1990. Det är viktigt att de framgångsrika idéerna kan spridas
och vidareutvecklas. Riksorganisationerna inom folkmusik-
och folkdansområdet har lagt fram en utvecklingsplan som
sträcker sig fem år framåt till en kalkylerad kostnad av 6,2
milj.kr. Miljöpartiet de gröna anser att förslaget är
välmotiverat och angeläget. Vi föreslår att 6 milj.kr. utöver
vad regeringen föreslagit anvisas till utvecklingsverksamhet
inom folkmusik och folkdansområdet. Folkmusik och
folkdans utgör en naturlig del av vårt kulturarv.
Lagstiftningen för upphovsrätten på musikområdet bör
även inrymma folkmusiken och bör därför ses över.
5 Ersättningar och bidrag till konstnärer 5.1
Bidrag till konstnärer (G5)
Ersättning för bibliotekens användning av noter och
fonogram.
Sedan år 1954 ersätter staten upphovsmännen för att
litterära verk utnyttjas på folk- och skolbiblioteken. Någon
motsvarande ersättning till musikaliska rättighetshavare
förekommer ej. Det är ett rättvisekrav att samhället ersätter
också komponister och musiker för att musikaliskt material
utnyttjas på bibliotek. Vi föreslår att 4 416 000 kr anvisas
under nytt anslag Ersättning till komponister och musiker
för användning av noter och fonogram på bibliotek, vilket
innebär 985 000 kr utöver vad regeringen föreslagit. Den
otillräckliga anslagsposten 6 Särskilda insatser för
upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare
minskas med 3 431 000 kr i förhållande till regeringens
förslag.
5.2 Inkomstgarantier för konstnärer (G6)
I maj 1990 presenterade enmansutredaren Carl Tham
konstnärsutredningens betänkande Konstnärens villkor. En
rad förslag väcktes. Miljöpartiet de gröna har prioriterat ett
antal av dessa och berett plats i årets budget. Han föreslog
en fördubbling av antalet inkomstgarantier till erkända och
kvalificerade konstnärer. Dessa är livsvariga och kretsen av
mottagare förändras mycket långsamt. Garantirummen
binds också till en person. De pengar som en sådan person
inte utnyttjar kan inte komma någon annan till del. Istället
för att öka antalet garantirum föreslår vi att det inrättas 150
långtidsbidrag, skattepliktiga och pensionsgrundande,
enligt konstnärsnämndens förslag, som utgår under högst
tio år med en succesiv utbyggnad. För budgetåret 1991/92
tillförs 3,4 milj.kr mer än regeringen föreslagit för att
inrätta och fördela 30 tioåriga stipendier, vart och ett om tre
basbelopp. I den föreslagna summan ingår medel för ATP-
avgifter.
5.3 Konstnärens villkor
Redan i budgetpropositionen 1989 hette det bl a:
''Framgångsrik kulturpolitik är en omöjlighet utan fullödiga
konstnärliga insatser. Att garantera konstnärerna goda
arbets- och inkomstmöjligheter blir därför en central
fråga''. Tusentals konstnärer har betydligt lägre inkomster
än andra förvärvsarbetande. Behoven av stöd från det
allmänna är inte koncentrerade till någon speciell kategori
utan finns inom alla konstnärsgrupper.
Det är därför nödvändigt att konstnärsstödet nu börjar
tillföras medel i den storleksordning som utredningen
Konstnärens villkor anger, vilket är totalt 72 milj.kr. Av
detta finns nästan intet i budgetpropositionen.
5.4 Statens konstråd
Konst där vi bor''
Statens konstråd som driver informationsprojektet
Konst där vi bor syftar till att informera alla som är aktiva
inom byggnadsproduktion om statliga lån och bidrag till
konstnärliga insatser vid ny- och ombyggnad av
bostadsområden. Under första halvåret av sin existens gav
projektet upphov till nya arbeten för ca 30 milj.kr. Ett 60-
tal konstnärer hade kontrakterats. Miljöpartiet de gröna
föreslår att projektet permanentas och att statens konstråd
tillförs motsvarande projektmedel genom omfördelning
från arbetsmarknaden. Förslaget medför inte ökade
kostnader för staten.
Vi föreslår att konstrådet också börjar driva liknande
projekt i andra sammanhang, t ex för att få affärsverken och
näringslivet att tillämpa enprocentsregeln i sitt byggande.
5.5 Kollektivverkstäder och konstnärskooperativ
Rubr. företeelser spelar stor roll i den konstnärliga
verksamheten. Där får den enskilde konstnären tillgång till
lokaler och utrustning för sådana arbeten som han inte kan
utföra i sin egen ateljé. För konsthantverkarna spelar
kooperativen också en viktig roll i marknadsföringen.
Miljöpartiet de gröna föreslår att 1 800 000 kr tillförs för
stöd till konsthantverkskooperativ.
5.6 Husartister
Vissa konstnärskategorier, främst inom ton- och
scenområden, har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden.
För att förbättra möjligheterna för unga, lovande artister att
komma in på arbetsmarknaden föreslår vi att regionala
kulturinstitutioner får bidrag att under två år anställa
''husartister''. Bidraget föreslås uppgå till fem basbelopp
per artist, d v s för 1991 till ca 100 000 kr per artist. För 20
husartister blir kostnaden 3 220 000 kr.
5.7 Bidrag till filmkonstnärer
Riksdagen beslöt år 1989 att tillföra konstnärsnämnden
2 milj.kr. för särskilda insatser på filmområdet. Pengarna
skall främst användas som startbidrag till unga filmare, som
bidrag till film- och videoexperiment och som bidrag till
författare av manus till konstnärligt syftande film.
Miljöpartiet de gröna stod bakom detta beslut. Sedan dess
har intresset ökat med 140 %. Vi föreslår att riksdagen
tillför konstnärsnämnden 4 060 000 kr för särskilda insatser
på filmområdet.
5.8 Bidrag till Svenska riksteatern (G9)
På grund av det statsfinansiella läget sänks anslaget med
realt 23 milj.kr. för budgetåret 1991/92, vilka medel flyttas
över för att genomföra insatser för de konstnärliga
yrkesutövarna. Anslaget skulle användas för central och
regional produktion och distribution av teater som
komplettering till regional och lokal teaterverksamhet. Den
drastiska budgetsänkningen sägs försvarbar därför att
Riksteatern kan ''sägas vara minst bunden vid fasta
åtaganden''. De uteblivna medlen måste drabba
verksamheten hårt. För att kunna fullgöra sina åtaganden
och erbjuda turnerande teater till scener av mycket
varierande storlek och standard har Riksteatern en fast
anställd personal om drygt 200 årsverken. Det är denna
personal med sitt mycket speciella kunnande som är
grunden för teaterns arbete. Till denna personal
kompletteras med halvårsvis anställda artister och tekniker
om ca 100 årsverken. En kostnad som särskilt drabbar
Riksteatern är resor, övernattningskostnader och
traktamenten. Innevarande spelår uppgår dessa enbart till
23 milj.kr för den ordinarie turnéverksamheten.
Miljöpartiet de gröna föreslår att Svenska riksteatern
tilldelas 23 milj.kr. utöver vad regeringen beslutat.
5.9 Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
(G16)
Teatergrupperna svarar för ca 40 % av landets totala
utbud och står för 60 % av barn- och ungdomsteatern. De
turnerar runt hela landet och har ett utvecklat samarbete
med arrangörerna. Under 1990 har kommunerna som
arrangörer ej kunnat täcka ökade kostnader för bl a
hotellmoms, energiskatt och stigande bensinpriser. Detta
får till följd att arrangörerna köper färre föreställningar,
vilket allvarligt drabbar barnpubliken. Vi föreslår att det
anvisas 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
5.10 Kulturmiljövård (G28)
Insatserna för vård av kulturlandskap och fornlämningar
samt mot luftförorenings- och försurningsskador ligger klart
i underkant i förhållande till de oerhört stora önskemål till
skydd som föreligger. Det är av största vikt att ansvariga
myndigheter får grepp om den accelerande utvecklingen av
miljöförstörelsen. På dessa områden föreslår miljöpartiet
de gröna att riksantikvarieämbetet tillförs 6 milj.kr. för
kulturlandskapsvård, 12 milj.kr. för vård av fornlämningar
och 2 milj.kr. för insatser mot luftförorenings- och
försurningsskador, tillsammans 20 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslagit.
5.11 Museer och utställningar
Centrala museer (G30): Nordiska museet
Nordiska museet är ett av ansvarsmuseerna och har
för de kulturhistoriska museerna gemensamma
samordningsuppgifter. En fullständig omorganisation av
museet inleddes 1989. Hur verksamheten skall kunna
finansieras är ännu oklart. På grund av det statsfinansiella
läget måste stöd anstå på en oförändrad utgiftsnivå. För
Nordiska museet blir konsekvensen absurd, museets
utåtriktade verksamhet blir som en teater utan
föreställningar. Den bara står där. Miljöpartiet de gröna vill
ge museet resurser till planerad utställningsverksamhet med
5 milj.kr. Vidare bör utvecklingen av barn- och
ungdomsverksamheten beviljas 600 000 kr.
5.12 Länsmuseerna
De i förra årets budgetproposition aviserade 125
grundbeloppen till ökat stöd för länsmuseernas verksamhet
har helt strukits i årets proposition. Det betyder att den på
många håll planerade verksamheten, bl a beträffande
kulturmiljövård, natur- och miljövård, barn- och
ungdomsverksamhet, inte kan förverkligas. De primär- och
landstingskommuner som satsat på kulturanslag inför den
utlovade statliga insatsen, måste ifrågasätta statens
trovärdighet i detta sammanhang.
Miljöpartiet de gröna föreslår att det efterlysta anslaget
på 12 629 000 kr anvisas med uppdelning på två budgetår, 6
000 000 kr för budgetåret 1991/92 och 6 629 000 kr
budgetåret 1992/93.
På flera av länsmuseerna har uppemot hälften av
personalen anställts med lönebidrag, för länsmuseerna i
genomsnitt 34 %. Med de av AMS förändrade flexibla
lönebidragsvillkoren finns stora risker att verksamheten
kommer att urholkas. Även om förändringen av
lönebidragen bara skall gälla nyanställningar, är det inget
tvivel om att problemen vid kulturinstitutionerna kan bli
mycket stora. Det är ett både arbetsmarknadspolitiskt och
kulturpolitiskt problem.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (G
2) anslagsposten Centrumbildningar för budgetåret
1991/92 anvisar 2
500
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Baltiska
institutet för budgetåret 1991/92 anvisar 500
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Folkmusik
och dansåret 1990 för budgetåret 1991/92 anvisar 6
200
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upphovsrättslagstiftningen på
musikområdet, 1]
4. att riksdagen under ett nytt anslag, Ersättningar till
komponister och musiker för användning av noter och
fonogram på bibliotek (G
5), för budgetåret 1991/92 anvisar 4
416
000 kr.,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta en inom
konstnärsnämnden verksam fond med uppgift att efter
ansökan fördela medel till komponister och musiker,
6. att riksdagen för budgetåret minskar anslaget G
5 Bidrag till konstnärer med 3
431
000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
motsvarande nuvarande anslagspost 6 Särskilda insatser för
upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare,
7. att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer (G
6) för budgetåret 1991/92 anvisar 3
400
000 kr. för att inrätta 30 tioåriga stipendier, vart och ett
om tre basbelopp,
8. att riksdagen beslutar att projektet Konst där vi bor
permanentas och att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att statens konstråd tillförs
motsvarande projektmedel genom omfördelning från
arbetsmarknadsverket,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att enprocentsregeln i byggande bör tillämpas av
affärsverken och näringslivet,
10. att riksdagen tillför konstnärsnämnden 1
683
000 kr. för budgetåret 1991/92 för stöd till
hantverkskooperativ,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att konstnärsnämnden får i uppdrag att inleda
försöksverksamhet med 20 husartister,
12. att riksdagen för budgetåret 1991/92 tillför
konstnärsnämnden 3
220
000 kr. motsvarande 20 husartister,
13. att riksdagen beslutar att sex nya inkomstgarantier för
konstnärer inrättas fr.o.m. den 1 juli 1991 i enlighet med
riksdagens uttalande år 1989 (1988/89:KrU16, rskr 183),
14. att riksdagen till G
2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. till statens kulturråd under anslagsposten 2.11
Organisationer inom bild- och formkonstområdet, för
budgetåret 1991/92 tillför 2
800
000 kr. för stöd till vissa främjandeorganisationer enligt
vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen till Filmstöd (H
3) anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet för
budgetåret 1991/92 till konstnärsnämnden anvisar 4
060
000 kr. för särskilda insatser på filmområdet,
16. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern (G
9) för budgetåret 1991/92 anvisar 178
805
000 kr.,
17. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper m.m. (G
16) för budgetåret 1991/92 anvisar 5
000
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
18. att riksdagen till anslagsposten Kulturmiljövård (G
28) för budgetåret 1991/92 anvisar 20
000
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
19. att riksdagen till Bidrag till Centrala museer (G
31) med hänvisning till vad som i motionen anförts om
Nordiska museet, för budgetåret 1991/92 anvisar 5
600
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
20. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Bidrag till
regionala museer anvisar 6
000
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
21. att riksdagen för budgetåret 1992/93 anvisar 6
629
000 kr. till Bidrag till regionala museer.
Stockholm den 24 januari 1991
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Kaj Nilsson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Anna Horn af Rantzien (mp)