Sverige saknar ett jaktmuseum. Ett museum för jakt och
fångst som jämte fisket är vår äldsta näring. Under ca 9 000
år, d.v.s. huvuddelen av människans vistelse i
Skandinavien, utgjorde jakten en förutsättning för vår
överlevnad. Denna vår mest ursprungliga och
traditionsbundna verksamhet utgör i dag ett omistligt
rekreationsvärde för hundratusentals människor. Sverige
har i dag ca 300 000 jaktkortslösare men långt fler
människor är på olika sätt engagerade i jakten.
Inom landet finns en mängd specialmuseer för olika
delar av vår kultur men inte för vårt kulturhistoriskt sett
största arv -- våra rötter -- jakten och fångsten.
Våra nordiska grannländer har, liksom de flesta länder
på kontinenten, insett vikten av att de jaktliga traditionerna
bevaras. Danmark och Norge har sedan en längre tid väl
fungerande jaktmuseer. Finland invigde sitt nya
jaktmuseum i juni 1990 i en nyuppförd byggnad i Riihimäki.
Även i Sverige borde vi inom ramen för ett jaktmuseum
kunna bjuda besökarna en värdefull kunskap om jakten och
viltet och dess samhälleliga, ekonomiska, teknologiska och
kulturella betydelse förr och nu.
I och med att Sverige saknar ett jaktmuseum är risken
också stor att såväl material som värdefull kunskap går till
spillo. Ett jaktmuseum behövs för att samla, bevara och
presentera det omfattande jakthistoriska material som i dag
finns utspritt och svåråtkomligt för allmänheten.
I det moderna samhället med sin snabba utveckling blir
det allt mer angeläget att förklara och beskriva denna för
oss så fundamentala verksamhet på ett för allmänheten
lättillgängligt sätt. En beskrivning av jakten och fångsten
från ''stenåldersjägaren till storstadsjägaren'' blir
naturligtvis lika mycket en beskrivning av våra vilda djurs
förekomst och utveckling genom tiderna.
Eftersom jakten är ett kulturhistoriskt arv för hela
befolkningen borde medel för en satsning på ett
specialmuseum för jakt och fångst kunna bestridas av det
allmänna. Eftersom ett jaktmuseum även får stor betydelse
för landets alla aktiva jägare borde självfallet även
Jaktvårdsfonden kunna utnyttjas för detta ändamål. En
sådan fördelning av insatsen använde man sig av när man
skapde Finlands jaktmuseum.
För att hålla nere investeringskostnaden borde man i
första hand försöka utnyttja någon befintlig byggnad. Flera
sådana olika alternativ har tidigare varit uppe till
diskussion, bl.a. inom Svenska Jägareförbundet. För
närvarande finns exempelvis en för ändamålet lämplig
byggnad i anslutning till Kolmårdens djurpark.
Ansvaret för uppbyggnaden av ett jaktmuseum borde
kunna åvila Svenska Jägareförbundet i och med sitt statliga
uppdrag på området, naturligtvis i direkt samarbete med
våra centrala museer, i första hand Nordiska museet och
Naturhistoriska riksmuseet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
om möjligheterna att skapa ett svenskt jaktmuseum.
Stockholm den 23 januari 1991
Carl G Nilsson (m)
Arne Andersson (m)
i Ljung