Vårt land är känt som ett av de länder som slår vakt om
att minoriteter av skilda slag skall ges utrymme i vara
medier. Det föds ca 200 barndomsdöva årligen.
Teckenspråket är oftast det enda språk som de senare i livet
behärskar fullt ut. Tyvärr har denna minoritetsgrupp icke
givits det stöd som de så väl behöver för att ta del av viktig
information via massmedia och då främst via TV.
Hittills har sporadiska satsningar gjorts i vissa speciella
TV-program men vi tvingas konstatera att det hör till
sällsyntheterna att TV låter teckenspråkstolka sina
ordinarie sändningar. De regionala och lokala sändningarna
är ytterst sällan teckenspråkstolkade och som regel icke
textade.
Nuvarande förhållande är långt ifrån acceptabla för
denna minoritetsgrupp och åtgärder bör vidtas för att
förändra situationen. Det är statsmakterna som står som
garant för att alla grupper i samhället ges information på ett
lättfattligt sätt. De barndomsdöva bör ges ett ökat stöd i sin
kamp för att kunna ta del av nyhets- och programutbudet.
Vi borde kräva mer av de centrala, regionala och lokala
TV-sändningarna och deras producenter för att de
barndomsdöva i ökad utsträckning ges möjligheter att följa
nyhets- och programutbudet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om informationsinsatser i form av
teckenspråkstolkning och textning av TV-utbudet.
Stockholm den 24 januari 1991
Magnus Persson (s)
Eivor Husing (s)