Arbetets museum i Norrköping planerar att öppna under
december 1991. Stiftarna, fackföreningsrörelsen
(LO/TCO), kooperationen, ABF och TBV, förvärvade vid
årsskiftet 1989/90 den gamla industrifastigheten Strykjärnet
mitt i Norrköpings industrilandskap. Detta tillsammans
med ökade statliga anslag budgetåret 1990/91 har inneburit
att museets färdigställande gått in i sin slutfas.
Den inre renoveringen och ombyggnaden av Strykjärnet
till museum startade i november 1990. Samtidigt produceras
utställningar i museets ateljé och verkstad, ca 4 000
m2 utställningsyta skall gestaltas till
invigningen. För närvarande arbetar fem tekniker
tillsammans med producenter, forskare, författare,
formgivare och konstnärer med att ge form åt det som
diskuterats och planerats i flera år.
Arbetets museums utställningar kommer att stå relativt
lång tid. De två första egenproducerade utställningarna
World of Work och Sjätte sinnet beräknas stå mellan två och
fyra år i Strykjärnet.
World of Work eller Arbetets värld är namnet på en stor
internationell fotoutställning med omkring 500 bilder tagna
av ett fyrtiotal olika fotografer världen över. Utställningen
produceras i Arbetets museums regi i samråd med
fotografen Rune Hassner och museologen Per-Uno Ågren.
Utställningen inleder museets särskilda satsning på den
dokumentära bilden.
Utställningen Sjätte sinnet behandlar våra sinnen och
ställer flera uppfordrande frågor. Var finns sjätte sinnet?
Var finns förnuftet i vår tid? Hos dem som har makten över
arbetet eller hos dem som med sina kroppar protesterar mot
arbetet?
I Trapphuset planeras museets enda mer permanenta
utställning. Den handlar om de människor som tidigare
arbetat i Strykjärnet och om byggnadens historia.
Utställningslokalen i källarplanet blir ett forum där
konstnärer inbjuds att tolka arbete och arbetets historia. Ett
Babels torn blir först på plan.
Det unika i Arbetets museums verksamhet är bl.a.
sökandet efter nya sätt att låta folkbildning och forskning
mötas. Förutom möjligheten att möta en stor publik
kommer stiftelsens medlemsorganisationer att kunna
förlägga en stor del av sin verksamhet som rör folkbildning
och debatt till museet. Till industrilandskapet i Norrköping
kan pågående och framtida verksamheter av både nationell
och internationell karaktär, med arbetsprocessen,
arbetslivet och arbetsmiljön som innehåll, förläggas.
Mötet mellan folkbildning och forskning återfinns också
i de många arbetslivsmuseer och arbetshistoriska miljöer
som vuxit upp respektive bevarats under senare år och i sig
förändrat det svenska musei- och kulturlandskapet. Denna
starkt folkliga delaktighet i att levandegöra det industriella
kulturarvet är viktigt att ta vara på och utveckla.
Något som också är unikt, är sättet att arbeta som en del
av folkbildningen och fackföreningsrörelsen. I höst drar
museet igång en stor minnesinsamling från svenskt arbetsliv
under namnet Arbetsplats Sverige. Ett upprop och en
frågelista kommer att publiceras i fackförbundstidningarna.
I en första omgång handlar det om två kvinnodominerade
yrken, för LOs del städpersonal, för TCOs del
socialarbetare. Berörda fackföreningar har tillskjutit
pengar.
Arbetets museums budget omfattar budgetåret 1990/91
12,3 miljoner
kronor, varav staten står för 8,2 miljoner
kronor. För budgetåret 1991/92 föreslås en liten uppräkning
av nuvarande anslag till 8,5 miljoner kronor. Detta kommer
att medföra besvärliga konsekvenser för fortsatt
verksamhet i synnerhet detta år då museet skall öppna.
Under kommande budgetår skall man flytta in i Strykjärnet
vilket medför helt nya driftskostnader på ca 2 miljoner
kronor, (den stora kapitalkostnaden för huset på ca 5
miljoner kronor utgör stiftarnas subvention av
verksamheten) och ca 2 miljoner kronor för driftspersonal.
Totalt 4 miljoner kronor i ökade driftskostnader i och med
att museet slår upp sina portar. Enligt museets egna
beräkningar ligger det statliga anslagsbehovet inför
kommande treårsperiod kvar på den nivå som angetts i årets
anslagsframställan, dvs. 12,5 miljoner kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utökade statliga
anslag till Stiftelsen Arbetets museum.
Stockholm den 24 januari 1991
Maj-Inger Klingvall (s)
Viola Furubjelke (s)
Inge Carlsson (s)