Utvecklingen av museerna har länge försvårats genom
bristen på samverkan och genom avsaknaden av ett
museum med ett centralt samordningsansvar. Nordiska
museet, som av hävd haft denna uppgift, har inte tillförts
några ökade resurser under den kulturpolitiska
reformperioden, och har länge kämpat med svåra
ekonomiska problem, som har förlamat verksamheten.
Under de senaste åren har museet genomgått
omfattande förändringar, för att möjliggöra en ökad
verksamhet. Samtidigt har museet som ansvarsmuseum
inbjudit övriga svenska museer till en ökad samverkan på
viktiga områden. Vad som nu återstår är att ekonomiskt
möjliggöra den planerade verksamheten.
I 1990/91 års budget tillfördes museet medel för att täcka
sedan lång tid uppdämt budgetunderskott. Detta räckte
dock endast till att täcka de fasta kostnaderna. Museet
saknar medel för utställningar, insamling, vård av
samlingarna och för de resor inom landet som är
nödvändiga för uppgiften som en nationell kulturinstitution
och serviceorgan för de regionala och lokala museerna.
Det är därför oroväckande att museet i årets budget inte
tillförts ytterligare medel, utan tvärtom genom regeringens
fördelning av ''medlen för förstärkning av centralmuseernas
basverksamhet'' (Bil. 10, sid 302 f) och genom gjorda
besparingar, på nytt åsamkas ett sjusiffrigt
budgetunderskott, som endast kan täckas genom
uppsägning av personal.
Museets basverksamhet behöver tillföras ytterligare
medel, åtminstone i den begränsade omfattning som
föreslås i museets anslagsframställning. Därtill bör museet
tillföras resurser så att man undviker det nu ånyo hotande
underskottet.
I samband med omorganisationen har Nordiska museet
åtagit sig ansvaret för flera av de för museerna viktiga
samordnings- och utvecklingsuppgifterna, där insatser
länge efterlysts av länsmuseerna och andra berörda parter.
En sådan uppgift gäller museernas ADB-utveckling,
som siktar till att göra de stora kunskapsmängderna i våra
museer lättare tillgängliga för forskare och allmänhet. I
februari 1990 bildade landets museer en gemensam
organisation -- INSAM, Information i samverkan vid
svenska museer -- med målet att samordna
utvecklingsarbetet inom ADB-området. Det gemensamma
arbetet leds av en ledningsgrupp, INSAM-rådet, med
representanter för museerna och riksantikvarieämbetet. Ett
sekretariat har inrättats vid Nordiska museet. Flera berörda
museer ställer personal till förfogande. Emellertid behövs
också vissa medel för program, konsulttjänster m.m.
INSAM-rådet har därför i en bilaga till Nordiska museets
anslagsframställan anhållit om ett årligt anslag på 220 000
kronor.
Fotosekretariatet. Enligt överenskommelse med
statens kulturråd har det länge varit meningen att Nordiska
museet skall överta kulturrådets tidigare bedrivna
konsulentverksamhet på fotoområdet, genom att man efter
norskt föredöme inrättar ett fotosekretariat vid Nordiska
museet, med uppgift att ge stöd till bildsamlande museer
och arkiv i landet.
Ett fotosekretariat kunde efter flera års förberedelser
etableras våren 1990, genom tidsbegränsade insatser från
kulturrådets och museets sida. I uppgiften ingår att skapa
samverkan mellan institutionerna när det gäller
gemensamma metodproblem med bildlagring och
tillgänglighet. Vidare ingår konserveringstekniskt
utvecklings- och rådgivningsarbete, samt åtgärder för ökad
samverkan mellan museerna och de yrkesverksamma
fotograferna. Inrättandet av sekretariatet har väckt stora
förhoppningar. Tyvärr kan verksamheten inte fortsätta efter
1 juli 1991 om medel inte anslås över ordinarie budget.
Kostnaden är beräknad till 650 000 kronor.
Handikappverksamheten. Nordiska museet har
lyckats utveckla unika metoder för att göra museer
tillgängliga för handikappade, särskilt synskadade.
Verksamheten leds av en heltidsintendent, själv synskadad.
För att utnyttja och bygga vidare på de samlade
erfarenheterna behövs dock ytterligare en intendent, som
dels kan systematisera och utveckla handikapparbetet, dels
samverka med andra museer för att resultaten skall kunna
utnyttjas över hela landet. Kostnaden beräknas till 400 000
kronor. Om Nordiska museet erhåller denna basresurs finns
anledning att förutsätta att verksamheten därutöver till stor
del kan finansieras genom befintliga medel utanför
kultursektorn.
Barn- och ungdomsverksamhet.
Barnverksamheten vid landets museer har ännu inte samma
betydelse som inom bibliotek, musik och teater. I samband
med omorganisationen avsatte Nordiska museet därför
särskilda personalresurser för utveckling av denna
verksamhet. I samband med upprepade konferenser med
museer från hela landet har ett omfattande program för
verksamheten utarbetats.
En viktig uppgift är att kartlägga samtliga befintliga
verksamhetsformer vid museerna, så att fortsatt utveckling
inom de enskilda museerna kan bygga på tidigare
erfarenheter. Tyvärr har det visat sig omöjligt att erhålla
medel från statens kulturråd för detta ändamål. Det är
därför uppenbart att Nordiska museet måste disponera
egna medel för denna grundläggande utrednings- och
utvecklingsinsats.
För barn- och ungdomssektionens utvecklingsarbete,
produktion av pedagogiskt material, anordnande av kurser
och konferenser m.m. behövs förutom löner en resurs av
rörliga medel, förslagsvis 600 000 kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen till Nordiska museet för budgetåret 1991/92
anslår 6
500
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit, varav 4
700
000 kr. för basverksamheten och 1
800
000 kr. för angivna museala samordningsuppgifter.
Stockholm den 21 januari 1991
Alexander Chrisopoulos (v)
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)
Margó Ingvardsson (v)
Bo Hammar (v)
Ylva Johansson (v)