På uppdrag av kulturministern har Henrik Sjögren år
1989 framlagt sin utredning Symfonierna och samhället,
som avser en översyn rörande de samhällsstödda
symfoniorkestrarnas situation. Enligt utredningen skulle
Gävleborgs Symfoniorkester komma att bestå av 52
musiker i ett första utvecklingssteg. Enligt den Sjögrenska
utredningen har slutmålet angivits till 60 musiker, en
numerär som även hade angivits som minsta storlek på en
symfoniorkester enligt en tidigare norsk statlig utredning
från år 1979.
Inom ramen för 300-miljonersprogrammet inom
kulturområdet fördelades under budgetåret 1990/91 ett
stort antal grundbelopp till de regionala
musikinstitutionerna, varvid Gävleborgs Symfoniorkester
erhöll 4 för anställning av ytterligare musiker, vartill kom 3
grundbelopp som kompensation för uteblivet regionalt
tilläggsbidrag. I budgetpropositionen 1989/90:100 föreslogs
att som en andra etapp ytterligare 50 grundbelopp skulle
tilldelas musikinstitutionerna. Av dessa beslutade Statens
Kulturråd i juni 1990, att preliminärt fördela 39, varav 10
grundbelopp avsåg Gävleborgs Symfoniorkester.
Beslutet om fördelning av ytterligare grundbelopp har
förutsatt kostnadstäckning genom respektive huvudman.
För Gävleborgs Symfoniorkester har detta skett genom att
i Gävle kommuns budget reserverats särskilda medel i 1991
års budget. Landstinget som huvudman har genom en
överenskommelse med länsstyrelsen fått en garanti om ett
treårigt projektstöd för att den nödvändiga utvecklingen
skall kunna genomföras.
Trots den av kulturrådet upprättade planen för
orkesterns utveckling, som förberetts genom
provspelningar och andra rekryteringsåtgärder, innebär den
nu avlämnade budgetpropositionen att inga nya
grundbelopp upptas för de regionala musikinstitutionernas
räkning.
Med den framförhållning som råder för en
symfoniorkester när det gäller engagemang av solister och
dirigenter samt därav följande programplanering liksom
gällande regler för rekrytering av spelårsanställda musiker
kommer den nu föreslagna begränsningen att skapa stora
problem. Kommande spelårsplanering har hittills baserats
på ett omväxlande programinnehåll, som ur publiksynpunkt
är önskvärt. Med nuvarande numerär är orkestern alltför
begränsad till den wienerklassiska repertoaren. Utökningen
skulle medge, att repertoaren i större utsträckning skulle
kunna varieras och därvid bättre anpassas till publikens
önskemål.
Med det besked som nu lämnats av kulturministern
kommer det att uppstå många olyckliga konsekvenser för
både musiker och publik. Bland musikerna har redan en
misstämning spritt sig och fem av de yngre musikerna har
antytt sin önskan att söka sig till andra orkestrar eller
livnära sig på frilansarbete i storstadsregionerna.
I 50 år har diskussioner om ett konserthus förts i Gävle.
Under senaste året har planerna på ett Musikens Hus tagit
allt fastare former och finns nu med i planerna för ett stort
saneringsprojekt intill inre hamnen i Gävle. Det skulle vara
mycket olyckligt om symfoniorkesterns uppbyggnad
stoppades just som konserthusfrågan ser ut att lösa sig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen genom omdispositioner inom berörda
anslag beslutar tillföra Gävleborgs symfoniorkester de
grundbelopp som behövs för att planerad utbyggnad skall
kunna genomföras.