Ersättning för bibliotekens användning av noter och fonogram
Sedan år 1954 betalar staten ersättning till
upphovsmännen för att litterära verk utnyttjas på folk- och
skolbiblioteken. Någon motsvarande ersättning till
musikaliska rättighetshavare förekommer ej.
Förslag om att införa en sådan ersättning har dock
framförts upprepade gånger i mer än tjugo års tid, alltsedan
frågan väcktes genom riksdagsmotioner och i en skrivelse
av STIM 1968 till konsertbyråutredningen som förde saken
vidare i sitt betänkande Fonogrammen i musiklivet (SOU
1971:3).
Föreningen Svenska Tonsättare tog hösten 1984 upp
frågan på nytt. I september 1985 överlämnade
konstnärsnämnden utredningspromemorian Ersättning för
biblioteksmusik till regeringen. I den framhölls som ett
rättvisekrav att samhället ersätter också komponister och
musiker för att musikaliskt material utnyttjas på bibliotek.
Konstnärsnämnden påvisade att det skulle medföra ett
betydande administrativt arbete och därför bli kostsamt att
utforma ersättningen enligt de regler som gäller för
bibliotekens utlåning av litterära verk. Nämnden föreslog
därför i likhet med konsertbyråutredningen år 1971 att
ersättningen skall ges i en klumpsumma, som efter ansökan
fördelas till komponister, musiker och sångare.
Enligt förslaget skulle ett årligt belopp anslås,
motsvarande folkbibliotekens bestånd av noter och
fonogram multiplicerat med biblioteksersättningen för
referensexemplar av svenskt originalverk. I underlaget
skulle också ingå ca 250 000 musikalier på musikaliska
akademiens bibliotek (MAB) som är tillgängliga på
folkbiblioteken via fjärrlån.
Regeringen överlämnade promemorian till
upphovsrättsutredningen, som bl.a. skulle överväga att
ersätta den nuvarande i huvudsak kulturpolitiskt
motiverade biblioteksersättningen med en som är infogad i
det rent upphovsrättsliga regelsystemet.
År 1988 tillkom en ny anslagspost, Särskilda insatser för
upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare,
som ett slags ersättning för att dessa grupper inte får
ersättning för det utnyttjande av deras verk och prestationer
som den fria biblioteksutlåningen innebär. Anslaget svarar
dock inte ens tillnärmelsevis mot vad som skulle vara
berättigat med tanke på omfattningen av detta nyttjande.
Upphovsrättsutredningen har nu avslutat sitt arbete.
Den avstyrker i sitt slutbetänkande Översyn av
upphovsrättslagstiftningen (SOU 1990:30) att en
upphovsrättsligt reglerad biblioteksersättning införs.
Utredningen framlägger därmed inte heller förslag om
ersättning för bibliotekens användning av noter och
fonogram. Det är emellertid nödvändigt att den frågan nu
får sin lösning.
I vissa andra länder finns redan en sådan ersättning.
I Danmark ges ersättning för såväl noter som fonogram.
Ett ''rådighetsbel b'' för fonogram delas mellan
komponister och utövare. I Norge förekommer ett
kollektivt biblioteksvederlag till upphovsmän på
musikområdet som fördelas av Komponistenes
vederlagsfond. Nederländerna ger för närvarande
ersättning endast för tryckt material, men en lagändring
1992 kan medföra att ersättning också utgår för fonogram.
Inom EG arbetar man med frågor om ''rental rights'' och
''lending rights'', som bl.a. gäller icke-kommersiell utlåning
av inspelningar. Ett förslag till direktiv väntas inom kort.
Vi föreslår nu att ersättning för att biblioteken använder
musikalier och fonogram införs från och med den 1 juli 1991
enligt de riktlinjer som drogs upp i konstnärsnämndens
ovan nämnda promemoria.
Statistiska centralbyrån (SCB) har inte uppgifter om
bibliotekens notinnehav. Folkbiblioteksutredningen
räknade dock år 1981 med att de utgör en procent av
mediebeståndet, som år 1989 var 49,4 milj. enheter. För år
1990 kan antalet musikalier beäknas till ca 750 000,
inklusive ca 250 000 notexemplar ur MAB:s samlingar.
SCB redovisar däremot bibliotekens innehav av dels
talböcker, dels övriga fonogram. De senare torde till stor
del utgöras av inspelad musik. År 1989 var antalet övriga
fonogram 795 000. Om man tar hänsyn till de senaste årens
ökning av antalet övriga fonogram, kan beståndet år 1990
beräknas till ca 820 000.
Eftersom biblioteksersättningen för referensexemplar
av svenskt litterärt verk nu är 276 öre, blir ersättningen för
noter och fonogram enligt denna beräkningsgrund
sammanlagt 4 416 000 kr. Därav är 2 100 000 kr.
fonogramersättning att delas lika mellan upphovsmän och
utövare. 2 316 000 kr. är ersättning för noter till
upphovsmännen.
Visningsersättning till bild- och formkonstnärer fördelas
av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, som är ett av
fyra bidragsfördelande organ inom konstnärsnämnden. På
samma sätt bör ersättningen för bibliotekens nyttjande av
musikaliskt material tillföras en särskild fond med en inom
konstnärsnämnden verksam styrelse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen under ett nytt anslag, Ersättning till
komponister och musiker, för användning av noter och
fonogram på bibliotek anslår för budgetåret 1991/92
4 416 000 kr.,
2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
inrättar en inom konstnärsnämnden verksam fond med
uppgift att efter ansökan fördela medel till komponister och
musiker,
3. att riksdagen -- om yrkande 1 bifalles -- till G 5 Bidrag
till konstnärer för budgetåret 1991/92 anslår 1 431 000 kr.
mindre än vad regeringen föreslår, motsvarande nuvarande
anslagspost 6 Särskilda insatser för upphovsmän på
musikområdet samt musiker och sångare.
Stockholm den 20 januari 1991
Alexander Chrisopoulos (v)
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)