Riksdagen uttalade år 1989 att antalet inkomstgarantier
under innevarande mandatperiod skall öka med 20. 14 har
inrättats. De återstående 6 skall tillkomma budgetåret
1991/92. Då uppgår antalet till 151.
Konstnärsutredningen föreslog att ytterligare 150
inkomstgarantier skall inrättas till en kostnad av 15 milj.kr.
Förslaget tillstyrks av bl.a. statens kulturråd. KLYS,
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares
Samarbetsnämnd, avstyrker och vill att frågan om hur
summan skall användas tas upp i förhandlingar mellan
KLYS och ''departementet''. Konstnärsnämnden anser att
den 1989 beslutade ökningen av garantirum till 151 bör
fullföljas, men ifrågasätter om det är motiverat att
därutöver satsa 15 milj.kr. på att bygga ut systemet.
Nämnden föreslår att det i stället inrättas 150
långtidsstipendier med en storlek motsvarande tre
basbelopp som utgår under tio år. Sådana bidrag är
skattepliktiga och pensionsgrundande. Beloppet bör inte
minskas på grund av andra inkomster. Om en stipendiat
slutar sitt konstnärliga arbete eller får tillsvidareanställning
med mer än halvtid bör dock stipendiet upphöra.
Kostnaden för varje stipendium blir enligt 1991 års siffror
ca 110 000 kr (3 x 32 200 kr. + 13% ATP-avgift). Nämnden
skriver:
Stipendierna ifråga bör ges såväl till unga, lovande
konstnärer som till etablerade konstnärer vilka trots god
konstnärlig kvalitet har svårt att leva på sin konst. Syftet bör
vara att ge innehavarna möjlighet att koncentrera sig på och
utveckla sin konstnärliga verksamhet, i hopp om att de efter
stipendieperioden kan leva på sin konst.
En konstnär bör enligt förslaget inte kunna få
långtidsstipendium mer än tio år i följd. De som efter
periodens slut står för konstnärlig verksamhet av hög
kvalitet men ändå inte kan försörja sig på sin konst bör i
första hand komma ifråga för inkomstgaranti.
Vänsterpartiet anser att konstnärsnämndens förslag är
konstruktivt och väl genomtänkt. KLYS tillstyrker
visserligen inte förslaget i sitt remissvar, men konstaterar att
det har fördelar jämfört med inkomstgarantierna: ''Man
skapar en långtidstrygghet, man slipper
avräkningskrånglet, man får en relativt rimlig
cirkulationsperiod om 10 år.''
För att systemet skall fungera väl bör det byggas ut
successivt under en längre period. Vänsterpartiet föreslår
att konstnärsnämnden för budgetåret 1991/92 tillförs
1 700 000 kr. för att inrätta och fördela 15 tioåriga
stipendier, vart och ett om tre basbelopp. I den föreslagna
summan ingår medel för ATP-avgifter.
I fortsättningen bör medel årligen anvisas för femton nya
långtidsstipendier om tre basbelopp, tills det ovan
föreslagna antalet om 150 har uppnåtts.
Utställningsersättning
Konstnärsutredningen tog upp frågan om
utställningsersättning, dvs ersättning till konstnärer när
verk som fortfarande är i deras ägo visas på utställningar
(icke att förväxla med visningsersättning som avser verk i
offentlig ägo som visas för allmänheten). Konstfrämjandet,
Sveriges konstföreningars riksförbund (SKR) och
Konstnärernas riksorganisation (KRO) hade begärt att en
central föreningsfond för utställningsersättning skall
inrättas.
Utredningen konstaterade att utställningsersättning är
en rent upphovsrättslig ersättning och därför något som
skall regleras mellan konstnären och
utställningsarrangören. Staten har slutit ett avtal med
bildkonstnärernas organisationer om ersättning vid
utställningar, anordnade av statliga organ. Utredningen
ansåg att kommuner och andra arrangörer själva skall
betala ersättning: ''Det kan inte vara rimligt att staten skall
stå för andra utställares kostnader.''
Utredningen föreslog emellertid också en höjning av de
bidrag till främjandeorganisationer som fördelas av statens
kulturråd, t.ex. Konstfrämjandet och SKR, bl.a. för att ge
dem större resurser för att betala utställningsersättning.
Vänsterpartiet ansluter sig till förslaget. Anslagsposten
Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m.
som fördelas av statens kulturråd bör räknas upp med
2 800 000 kr. avseende här diskuterade ändamål.
Kollektivverkstäder och konstnärskooperativ
Kollektivverkstäder och kooperativ av olika slag spelar
stor roll i den konstnärliga verksamheten. Där får enskilda
konstnärer tillgång till lokaler och utrustning för sådana
arbeten som de inte kan utföra i sina egna ateljéer. För
konsthantverkarna spelar kooperativen också en viktig roll
i marknadsföringen.
Kollektivverkstäder och konstnärskooperativ fick
budgetåret 1989/90 genom konstnärsnämnden sammanlagt
1 400 000 kr. i utrustningsbidrag.
Konsthantverkskooperativen fick samma år 483 000 kr.
genom statens kulturråd. Konstnärsutredningen föreslog en
höjning av bidragen till konsthantverkskooperativen med 1
200 000 kr.
Av förordningen om statsbidrag till
konsthantverkskooperativ (SFS 1982:502) framgår att dessa
har en struktur som i hög grad påminner om
kollektivverkstädernas och konstnärskooperativens.
Vänsterpartiet tillstyrker höjningen av anslaget till
konsthantverkskooperativ med 1 200 000 kr. men föreslår
att det i fortsättningen får fördelas av konstnärsnämnden.
Anslaget G 2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet kan därigenom minskas med 483 000 kr.
avseende bidrag till konsthantverkskooperativ.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för
budgetåret 1991/92 anslår 500 000 kr. utöver regeringens
förslag så att antalet inkomstgarantier för 1991/92 blir 151,
2. att riksdagen till Bidrag för konstnärer för inrättandet
av 15 långtidsstipendier för budgetåret 1991/92 anslår
1 700 000 kr. utöver regeringens förslag att fördelas av
konstnärsnämnden i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen beslutar att antalet långtidsstipendier
successivt skall byggas ut till att omfatta 150,
4. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet anslagsposten Organisationer inom
bild- och formkonstområdet för budgetåret 1991/92 anslår
2 800 000 kr. utöver regeringens förslag för stöd till vissa
främjandeorganisationer,
5. att riksdagen till Bidrag för konstnärer för stöd till
konsthantverkskooperativ för budgetåret 1991/92 anslår
1 683 000 kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad
som anförts i motionen.
Stockholm den 21 januari 1991
Alexander Chrisopoulos (v)
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)