Det franska utrikesdepartementet har inbjudit Sverige
att i Paris 1993 presentera en utställning rörande de fransk-
svenska relationerna under 1700-talet, upplysningens
tidevarv. De lokaler som ställs till svensk disposition i
Grand Palais är både prestigefyllda och omfattande: cirka
1 300 kvm förutom en hörsal för visning av bildspel.
Det franska erbjudandet erbjuder en alldeles unik
möjlighet att ge en rik och mångsidig bild av förbindelserna
mellan de båda länderna under en tid när kontakterna var
nära och omfattande. Den svenska kulturen och
vetenskapen var starkt förbundna med fransk kultur och
vetenskap, och utställningen erbjuder ett enastående
tillfälle att få visa hur dessa kontakter på kulturområdet
burit frukt och starkt präglat svenskt kulturliv ända in i våra
dagar. På grundval av de stimulerande franska impulserna
utvecklades i Sverige en nationell gustaviansk stil som på
senare år tilldragit sig stor uppmärksamhet bl.a. i
Frankrike.
Samtidigt som vår stormaktstid gick till ända blev
frihetstiden och den gustavianska tiden en blomstringstid
inom konst, konsthantverk och vetenskap. Kulturellt och
vetenskapligt kom Sverige därigenom att på ett annorlunda
sätt än på 1600-talet inta en bemärkt position i Europa --
en position som denna utställning ger goda möjligheter att
informera om.
Nu när den europeiska integrationsprocessen för
Sveriges del går in i ett avgörande skede kan vi med stolthet
peka på vårt lands bidrag till europeisk kultur under en tid
då det moderna Europa föddes.
Man räknar med att drygt 500 föremål kommer att föras
till Grand Palais. Huvuddelen av dessa objekt kommer att
härröra från offentliga samlingar i Sverige -- i första hand
statens konstmuseers betånd inom Nationalmuseum,
Gripsholm och Drottningholm. En stor del kommer att
hämtas från Livrustkammaren, Nordiska museet,
Husgerådskammaren och vissa länsmuseer. Med tanke på
utställningens officiella karaktär, de exeptionellt dyrbara
lånen och utställningsföremålen som är i offentlig ägo vore
det önskvärt att försäkringskostnader inte drabbade
utställningen. I stället bör den statliga garanti, som gäller i
vårt land för statens samlingar, utsträckas till att gälla för
denna den största kulturella utlandssatsning Sverige torde
ha gjort.
Enligt beräkningar, som är mycket svåra att göra, torde
försäkringsvärdet ligga kring 500 miljoner kronor varför
premierna skulle bli mycket höga. Stora säkerhetskrav både
vad gäller transport och visning kommer naturligtvis att
ställas då det allra största värdet åvilar föremålen som en
del av vårt kulturarv. En statlig garanti för utställningen
skulle väl harmoniera med uppfattningen att detta är en för
hela Sverige gemensam kultursatsning där staten garanterar
eventuella förluster och skador.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statlig garanti för utställningen i
Grand Palais i Paris 1993.
Stockholm den 18 januari 1991
Ingrid Sundberg (m)
Jan Hyttring (c)
Margareta Fogelberg (fp)