I årets budgetproposition föreslås ett bidrag till Svenska
Riksteatern för 1991/92 om 163 805 000 kr. I
föredragandens överväganden sägs, att anslaget därmed
sänkts med ''realt'' 23 milj.kr. vilka förts över till de
konstnärliga yrkesutövarna.
Det föreslagna bidraget till Riksteatern har framräknats
på följande sätt.
Anslag 1990/91 171 137 000 Beräknat bidrag för 1991/92
inkl. 6 % uppräkning,
kostnader för repetitionslokaler
till Cullbergbaletten i Dansens Hus samt
beräknad ökning av Riksteaterns lokalkostnader
186 805 000 Bidragssänkning med ''realt'' 23 milj.kr. --
23 000 000 Återstår i propositionen föreslaget bidrag
163 805 000
I föredragandens överväganden sägs att skälet till att
denna minskning av anslaget gjorts just på Riksteatern är
att denna teater kan ''sägas vara minst bunden vid fasta
åtaganden''.
I budgetpropositionen 1989 uttalade föredraganden i
sina överväganden att ''Operan, Dramaten och Svenska
Riksteatern är nationella kulturinstitutioner och i den
meningen jämförbara med andra nationella institutioner,
som ofta har karaktären av myndigheter''. Av dessa tre
statliga teaterinstitutioner är det Riksteatern som har
ansvar för teatergivningen ute i landet som komplettering
till regional och lokal teaterverksamhet.
Riksteatern är en organisation för teater med drygt 200
lokala teaterföreningar som är medlemmar i och utgör
Svenska riksteatern. Dessa föreningar har genom sin
kongress fastställt ett omfattande handlingsprogram, där
Riksteaterns uppgifter i det svenska teaterlivet formulerats.
För att kunna fullgöra sina åtaganden och erbjuda
turnerande teater till scener av mycket varierande storlek
och standard har Riksteatern en fast anställd personal
omfattande totalt drygt 200 årsverken. Det är denna
personal med sitt mycket speciella kunnande som är
grunden för Riksteaterns arbete. Vid genomförandet av de
olika produktionerna kompletteras den fast anställda
personalen med halvårsvis anställda artister och tekniker.
Under föregående spelår utfördes drygt 100 sådana
årsverken, vilket alltså motsvarar 200 halvårsanställda
personer.
Utöver sin turnéverksamhet för de 200
teaterföreningarna har Riksteatern åtagit sig eller pålagts
en rad kulturpolitiskt viktiga arbetsuppgifter.
Cullbergbaletten är numera en världsberömd
turnerande balettensemble och dess föreställningar utgör en
av förutsättningarna för det nybildade Dansens Hus i
Stockholm. 12,2 milj.kr. av det statliga bidraget till
Riksteatern går till Cullbergbaletten.
Unga Riksteatern är en turnerande
skolteaterensemble som spelar för alla stadier från förskola
till gymnasium och som gör en viktig insats för utveckling
och spridning av den även internationellt uppmärksammade
nya svenska barn- och ungdomsteatern. Av det statliga
bidraget till Riksteatern går 19,1 milj.kr. till Unga
Riksteatern.
Sommarteater i folkparkerna är ett uppdrag som
Riksteatern påtog sig i samband med att Svenska Teatern
och Riksteatern slogs samman till Svenska Riksteatern år
1967. 6 milj.kr. av det statliga bidraget till Riksteatern går
till sommarverksamhet i folkparkerna.
Södra teatern, som är en öppen gästspelsscen i
Stockholm och samtidigt hemvist för Folkteatern i Sverige
och Operans barnverksamhet, administreras enligt
riksdagens beslut sedan 1972 av Riksteatern. Verksamheten
kräver ett årligt bidrag på 6 milj.kr., vilka ingår i
Riksteaterns anslag.
Tyst Teater är en viktig teaterverksamhet för döva
och hörselskadade över hela landet. Sedan 1977 åligger det
Riksteatern att svara för denna teaterverksamhet på
teckenspråk, en verksamhet som blivit även internationellt
uppmärksammad och inbjudits till flera utländska gästspel.
Av Riksteaterns anslag går 3,5 milj.kr. till Tyst Teater.
Finsk teater erbjuds genom Riksteatern den stora
finskspråkiga gruppen i Sverige dels genom gästspel från
Finland, dels sedan förra året genom en försöksverksamhet
med av Riksteatern producerad turnerande teater på finska
i första hand för barn och ungdom. Dessutom ges genom
Riksteatern ekonomiskt stöd till finsk
amatörteaterverksamhet. För denna finskspråkiga
verksamhet avsätter Riksteatern av sitt anslag 3,9 milj.kr.
Teaterfrämjande verksamhet är ett viktigt inslag i
Riksteaterns uppdrag. Riksteatern ansvara för konsulenter
för teaterteknik och barnteater, stöd åt
amatörteaterverksamheten inom ATR, förlagsverksamhet
med utgivning av teatertidskriften Entré och den viktiga
Teaterårsboken samt slutligen verksamheten inom
Riksteaterns föreningsavdelning, som stöder och utbildar
teaterföreningarna i deras roll som teaterarrangörer. Dessa
teaterfrämjande verksamheter tar i anspråk 8,2 milj.kr. av
det statliga anslaget till Riksteatern.
Dessa olika åtaganden har här uppräknats för att peka
på hur ca 60 milj.kr. av Riksteaterns statliga anslag är
bundna till för det svenska teaterlivet viktiga åtaganden.
Samtliga här angivna belopp är nettobelopp exklusive gager
och avser verksamheten innevarande spelår 1990/91.
I det statliga bidraget för innevarande spelår ingår också
beräknade lokalkostnader på Södra teatern och i Hallunda
med 20 milj.kr.
En kostnad som särskilt drabbar Riksteatern är resor,
övernattningskostnader och traktamenten. Dessa
kostnader uppgår innevarande spelår till 23 milj.kr. för den
ordinarie turnéverksamheten. Här har kraftiga
kostnadsstegringar skett som en följd av skattereformen.
Utöver statsbidraget har Riksteatern under spelåret
1990/91 även ränteintäkter. De beräknas uppgå till 10
milj.kr. Tillsammans således 181 milj.kr.
För administrationen och för den teaterproduktion som
vänder sig till de lokala teaterföreningarna återstår alltså av
ovanstående budget ca 78 milj.kr. sedan kostnaderna för
Riksteaterns speciella uppdrag, lokalkostnaderna samt
turnékostnaderna täckts.
Uppräknat med 6 % till kommande spelårs budget blir
beloppet 83 milj.kr.
Den i propositionen föreslagna nedskärningen av
Riksteaterns anslag med 23 milj.kr. måste ställas i relation
till ovanstående belopp, 83 milj.kr.
Om riksdagen följer propositionens förslag måste
Riksteatern antingen avveckla en rad av de speciella
uppdrag som ålagts den eller kraftigt beskära
turnéverksamheten till de 200 teaterföreningarna och deras
publik i landet. I båda fallen får åtgärderna mycket
allvarliga följder för det svenska teaterlivet.
Riksteaterns speciella åtaganden, Cullbergbaletten,
Unga Riks, sommarteatern i folkparkerna, Södra teatern,
Tyst teater, finsk teater och den teaterfrämjande
verksamheten kan inte övertas av någon annan institution
med samma kompetens och resurser.
Turnéverksamheten till de 200 teaterföreningarna kan
med nuvarande resurser varken länsteatrarna eller andra
teatrar ersätta. Utan Riksteaterns turnéer skulle den
kulturella ojämlikheten mellan Stockholm och övriga
landet ytterligare öka.
På sikt är det rimligt att en ökad samordning sker av
Riksteaterns verksamhet med verksamheterna i de
länsteatrar som byggts upp. Länsteatrar finns dock inte i
alla län. Därtill kommer att det även med väl fungerande
länsteatrar kvarstår ett stort behov av en turnerande
riksteater. Detta visar exempelvis Västerbottens län.
Riksteatern, Operan och Dramaten är viktiga
riksinstitutioner inom teaterns område. Det är ur
regionalsynpunkt inte acceptabelt att betydande
nedskärningar sker på Riksteaterns område medan Operan
och Dramaten inte berörs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att Svenska
riksteatern ges goda möjligheter att bedriva och utveckla sin
verksamhet i hela landet.
Stockholm den 25 januari 1991
Åke Wictorsson (s)
Hans Gustafsson (s)
Margit Sandéhn (s)
Lisbet Calner (s)
Reynoldh Furustrand (s)