En regions eller en bygds kultur bärs inte enbart av
kulturinstitutioner och kulturverksamheter i
kulturpolitikens mening. Kulturlandskap och
bebyggelsemiljöer som formats under generationers
näringsverksamhet och bosättning är viktiga delar av en
regions kultur och bärare av dess identitet och egenart.
En aktiv kulturverksamhet i en bygd eller region är av
betydelse på flera sätt. Den stärker självkänslan och
identifikationen med regionen, skapar uttrycksmedel i
konst, teater, musik, dans m.m., lockar till sig nya
yrkesgrupper och tillför därigenom kompetens av nytt slag
till orten.
I alla politiska sammanhang, inte minst när det gäller
satsningar inom regionalpolitiken, framhålls kulturen och
kulturmiljöns värden som viktiga för etableringar av ny
företagsamhet och rekrytering av arbetskraft.
Därför företas såväl av kommunerna som av
länsstyrelsernas kulturmiljöenheter inventeringar och
kartläggningar av byars historia och byggnadstraditioner.
Utmärkta insatser görs för att bevara gamla kulturmiljöer
vilka också ger rikare boendemiljöer.
I regionalpolitiska utredningens betänkande (SOU
1989:55) framhålls kulturlandskapets utveckling som en
viktig faktor för att stimulera nyföretagande och rekrytering
av arbetskraft.
I samma andetag som Sveriges riksdag, statliga
myndigheter, landsting och kommuner är överens om
kulturens roll i ett expansivt samhälle, går postverket till ny
attack för att utradera de gamla gårds- och byanamnen i
postadresserna.
Postverkets förslag till ny namn- och nummersättning på
landsbygden som ersättning för de gamla postlådorna är ett
hot mot ortnamnen och ett levande kulturarv. Förslaget
strider mot riksdagens uttalanden att kulturlandskapets
bevarande är av vikt för den regionala utvecklingen.
Förslaget ställer krav på kommunerna att sätta upp
vägskyltar på såväl alla allmänna som enskilda vägar på
landsbygden. Kommunerna skall svara för kostnaderna och
underhållet. Några kostnadsberäkningar finns inte men
kostnaderna kan uppskattas till flera miljarder kr. Därtill
kommer den trafikrisk som uppstår när trafikanter på 90-
och 70-vägar skall läsa skyltar som är avpassade för
tätbebyggelse med betydligt lägre farter.
Ett av postverkets motiv för förslaget är att
riksskatteverket kräver en unik adress till varje hus. Vid
kontakt med riksskatteverket uppges att nuvarande ordning
tillgodoser riksskatteverkets behov.
De gamla ortnamnen har stor social betydelse. Namnen
skapar känsla för bygden och därför är ett bevarande och
användande av ortnamnen även i postverkets verksamhet
en kulturtradition som måste bevaras.
Riksdagen bör därför ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om bevarandet och användandet av såväl
gamla byanamn som gårdsnamn i postverkets verksamhet.
Riksdagen bör också ge regeringen i uppdrag att
återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt
att införa skydd för ortnamnen i kulturmiljölagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till skydd för
ortnamnen,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om användandet av såväl gamla
byanamn som gårdsnamn i postverkets verksamhet.1]
Stockholm den 21 januari 1991
Sigge Godin (fp)
Barbro Sandberg (fp)
1 1990/91:T802