I betänkandet ''Öppenhet och minne'', SOU 1988:11,
redovisas förslag till den framtida arkivorganisationen i
Sverige. En utbyggnad av den regionala
landsarkivorganisationen föreslås som ett medel för att
utöka tillgängligheten. I kombination med aktiv
marknadsföring och informationsspridning skall detta öka
intresset för och utnyttjandet av arkiven.
Förslagen innebär att nya landsarkiv inrättas i Karlstad
och Umeå. I betänkandet övervägs också inrättande av ett
landsarkiv i södra Sverige, närmare bestämt i Jönköping,
Växjö eller Kalmar. Något förslag härom läggs inte fram ''i
frånvaro av regionala initiativ på området''.
Som utgångspunkt för betänkandets överväganden
anses närhetsfaktorn vara av en avgörande betydelse.
Utbyggnaden skall ske stegvis och motiveras med de behov
och möjligheter till samverkan som finns på orten. Viktiga
faktorer är därför om universitet eller högskola finns på
orten och om livaktig kulturverksamhet förekommer i
regionen.
Andra viktiga faktorer är ortens övriga utbud av
arkivinstitutioner med vilka samverkan kan ske. Dessutom
spelar avståndsfaktorn en viktig roll ur såväl kultur- och
forskningspolitisk som demokratisk synvinkel. Vi anser att
Växjö väl fyller dessa krav och föreslår att ett nytt
landsarkiv lokaliseras till denna kommun. Som skäl för vårt
förslag vill vi anföra följande:
2. Motiv för lokalisering av ett landsarkiv till Växjö
Växjö har gamla anor som kultur- och lärdomsstad.
Lokaliseringen av ett landsarkiv till Växjö skulle ytterligare
stimulera det lokala och regionala kulturlivet, samt skapa
förutsättningar för ökad akademisk forskning och
amatörforskning. Genom samverkan med befintliga
institutioner kan landsarkivet få en helt ny och integrerad
karaktär. Växjös centrala läge i Sydsverige och utmärkta
kommunikationer underlättar dessutom såväl besök som
insamling av material.
2.1 Forskningsanknytning
I Växjö finns flera institutioner med
forskningsverksamhet inom det humanistiska området.
Genom närheten till dessa skapas en bra forskarmiljö med
stora samordningsvinster.
Högskolan i Växjö är den största och mest
dynamiska högskolan i Smålandsregionen. För närvarande
finns det cirka 4 000
elever knutna till denna högskola. Av dessa läser
närmare 1 600 ämnen med anknytning till det humanistiska
och samhällsvetenskapliga området.
Ett framtida nätverksuniversitet i Sydostsverige kommer
att dimensioneras för cirka 8 000 studenter. Minst en
fjärdedel av dessa kommer att vara verksamma inom de
humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorerna.
Kraven på forskningens och forskarutbildningens
omfattning och kvalitet kommer därigenom att undergå en
kraftig ökning.
En framtida samverkan mellan universitetets
humanistiska och samhällsvetenskapliga institutioner, det
tilltänkta universitetsbiblioteket, landsbiblioteket och
landsarkivet kommer att bli av utomordentligt värde för
forskning och forskarutbildning inom de båda
vetenskapsområdena liksom för allmänheten.
Riksinstitutionen Emigrantinstitutet finns
placerat i Utvandrarnas Hus i Växjö. På Emigrantinstitutet
finns samlat ett unikt källmaterial om den svenska
emigrationen. Cirka 1 000 hyllmeter arkiv (till stor del i
form av mikrofilm), forskningsbibliotek med cirka 30 000
fasta bokvolymer samt ett stort antal fotografier och
utställningsföremål utgör grunden i samlingarna.
Smålands Museum i Växjö är äldst av landets
landsortsmuseer. Lokalisering av ett landsarkiv skulle
stimulera verksamheten vid museet, då källmaterial som
används i det dagliga arbetet kan förvaras i museets närhet.
I Smålands Museums lokaler finns landets största
glassamling. Här finns också ett unikt arkivmaterial från de
småländska glasbruken som tillsammans med övriga
utspridda glasbruksarkiv skulle kunna samordnas med
landsarkivet.
Landsbiblioteket i Växjö har förutom en mycket
omfattande boksamling om Småland en stor samling av
unika handskrifter. Detta källmaterial utnyttjas flitigt av
forskare och är på flera sätt ett värdefullt komplement till
de handlingar som förvaras på landsarkivet.
Det regionala folkrörelsearkivet i Växjö tillkom
på hösten 1984 och har efter sex års verksamhet insamlat,
ordnat och förtecknat cirka 450 hyllmeter arkivhandlingar.
Dessutom förvaras 140 fanor och standar, fotografier samt
ett referensbibliotek.
Folkrörelsearkivets positiva utveckling har inneburit att
lokalerna blivit för små, varför nya lokaler kommer att
behövas under de närmaste åren.
Till detta kan läggas, att landstinget Kronoberg i sitt
kulturpolitiska program 1988 föreslår, att ett
näringslivsarkiv för länet skall inrättas. Det får anses
mycket angeläget att ett sådant arkiv kommer till stånd.
Arkivhandlingar från industriell verksamhet är utspridda
över hela länet, oftast förvarade i kalla, fuktiga och
brandfarliga lokaler.
2.2 Aktiva föreningar och organisationer
Det historiska material och den kompetens som finns
samlad vid Växjös kulturinstitutioner utnyttjas flitigt av den
historieintresserade allmänheten, såväl på akademisk som
amatörnivå. Det historiska intresset kanaliseras genom de
föreningar och sällskap som finns i Växjö och övriga länet.
När det gäller intresset för och utnyttjandet av arkiv och
deras handlingar torde kronobergarna tillhöra de mest
intresserade. Några exempel:
Historiska föreningen i Kronobergs län, en
hembygdsrörelse med cirka 75 hembygdsföreningar,
Stiftshistoriska Sällskapet, Kronobergs läns Humanistiska
Forskningsråd och Kronobergs läns Genealogiska
Förening.
2.3 Samverkansmöjligheter
Ett landsarkiv i Växjö, omfattande de tre
smålandslänen, skall naturligtvis i första hand vara en
arkivdepå och arkivmyndighet för de statliga arkivbildarna
i regionen. Men det finns samtidigt goda möjligheter till och
starka skäl för att ge detta landsarkiv en mera integrerad
och samordnande funktion för samtliga typer av
arkivbildare i regionen.
Landstinget i Kronobergs län har markerat ett stort
intresse för att efter hand överföra sitt arkiv till ett nyskapat
landsarkiv. Detsamma har Växjö kommun gjort och från ett
flertal andra kommuner finns också ett påtagligt intresse.
Det expansiva folkrörelsearkivet i Kronobergs län är
också i hög grad intresserat av att låta sina samlingar
integreras med ett nytt landsarkiv. Detsamma kan med stor
fördel ske vad gäller de stora arkivsamlingar som finns hos
ett flertal andra stiftelser och institutioner, däribland
högskolan i Växjö, Landsbiblioteket, Smålands Museum
och Emigrantinstitutet i Växjö.
Dessutom finns som tidigare nämnts utspridda i
regionen ett stort antal mycket gamla och unika
företagsarkiv (Kosta glasbruksarkiv, Orrefors järnbruks-
och glasbruksarkiv, Åryds bruksarkiv, ett stort antal mindre
glasbruksarkiv m.fl.), ofta förvarade på ett mycket
otillfredsställande sätt.
Skälet till detta förhållande är en kombination av
landsarkivets i Vadstena oförmåga att på grund av lokalbrist
ta emot dem och en motvilja från lokala intressenter mot att
leverera material till en avsides liggande arkivdepå. Ett nytt
landsarkiv i Växjö skulle erbjuda helt andra möjligheter att
ta hand om talrika, värdefulla enskilda arkiv i
Smålandsregionen som annars löper uppenbar risk att
skingras eller förstöras.
Med en här skisserad modell skulle ett nytt landsarkiv i
Växjö få en helt ny och integrerad karaktär. Landsarkivet
skulle inom sina väggar rymma samtliga typer av
arkivbildare inom regionen. Fördelarna med en sådan
modell är ur forskningssynpunkt uppenbara. Den ger också
påtagliga fördelar vad gäller det fältarbete som det nya
landsarkivet kan bedriva inom en samlad arkivsektor.
Slutligen ger den skisserade modellen stora
rationaliseringsvinster för såväl staten som övriga
intressenter vid sidan av de effektivitetsvinster som uppnås
för såväl forskning som den samlade arkivvården.
2.4 Växjös centrala läge
Växjö ligger centralt i Sydsverige och är lätt tillgängligt
för besökare oavsett färdmedel. Ett antal huvudvägar av
hög standard passerar Växjö, t.ex. väg 25 mellan Kalmar
och Halmstad, väg 23 mellan Malmö och Oskarshamn och
väg 30 mellan Ronneby och Jönköping.
Kollektivtrafiken på väg är väl utbyggd, och genom
närheten till järnvägspunkten Alvesta nås Växjö enkelt och
bekvämt av tågresenärer. Växjö flygplats erbjuder snabba
direktförbindelser med Malmö och Köpenhamn.
3. Lokalmässiga förutsättningar
Arbetsgruppen för landsarkiv i Växjö har undersökt
möjligheterna till att inhysa ett eventuellt landsarkiv i
befintliga lokaler. I en skrivelse till Organisationskommittén
för statliga arkivdepåer argumenterar man för två tänkbara
alternativ:
1. Kasernbyggnader på Kronobergs regementes
område. Regementet skall läggas ned den 30 juni 1992. Två
kaserner tillsammans med en sammanbindningsbyggnad
skulle kunna bli mycket bra lokaler för ett landsarkiv. Ett
sådant arkiv skulle dessutom bli en viss kompensation för
nedläggningen av regementet.
2. ICA/Eol:s förutvarande distributionscentral i Växjö.
Detta alternativ kräver ett snabbt beslut, eftersom
fastighetsägaren vill ha ett tidigt besked.
4. Sammanfattning
Man kan alltså konstatera, att Växjö har alla de
förutsättningar som krävs för etablerandet av ett landsarkiv
för Småland, nämligen En medelstor högskola med en
omfattande forskningsverksamhet. Flera institutioner
med forskningsverksamhet inom det humanistiska och
samhällsvetenskapliga området. Aktiva föreningar och
organisationer med starkt intesse för bl.a. släkt- och
hembygdsforskning. Goda möjligheter till samverkan
med övriga arkivinstitutioner och därmed förutsättningar
för samlokaliseringar av arkivverksamheten. Centralt
läge och goda kommunikationer. Förslag till lokaler med
mycket bra läge.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra
Sverige bör lokaliseras till Växjö.
Stockholm den 17 januari 1991
Lars Hedfors (s)
Kjell Nilsson (s)
Ulla Johansson (s)