Helsingborgs Konsertförening är en ideell förening, som
har till ändamål att upprätta och underhålla en fast
symfoniorkester med uppgift att bedriva
konsertverksamhet i Helsingborg med omgivande regioner.
Orkestern benämns Helsingborgs symfoniorkester och
består f.n. av 50 musiker. Till föreningen är knutet ett kansli
bestående av 6,5 tjänster.
För sin verksamhet erhåller symfoniorkestern bidrag
från Helsingborgs kommun, från staten genom Statens
kulturråd samt från Malmöhus läns landsting. För
verksamhetsåret 1990/91 uppgick dessa bidrag med 7,5
milj.kr. från kommunen, 6,9 milj.kr. i form av s.k.
grundbelopp från staten och omkring 0,8 milj.kr. från
Malmöhus läns landsting. Därutöver får orkestern mindre
bidrag genom s.k. sponsring.
Verksamheten leds av en styrelse i vilken ingår sju
ledamöter utsedda av kommunstyrelsen i Helsingborgs
kommun, fyra ledamöter utsedda av abonnenterna och två
av musikernas fackliga organisation. Den konstnärliga
verksamheten och frågor av verkställande natur ombesörjs
av chefsdirigenten, orkesterns intendent, musikerna samt
av kanslipersonalen.
Helsingborgs symfoniorkester har under en följd av år
haft flera konstnärliga framgångar som bl.a. tagit sig uttryck
i ett stort publikintresse. Konsertsalen i Helsingborg med
drygt 900 platser är genomsnittligt belagd till 80--85 %
med en publik som spänner över alla åldrar.
Orkestern anlitas också regelbundet för radio- och tv-
inspelningar och för skivinspelningar av såväl svensk som
internationell repertoar.
Orkesterns verksamhet har stor betydelse för kulturlivet
i södra Sverige. Genom ett utbyggt nät av konsertbussar har
abonnemangskonserterna gjorts tillgängliga för
befolkningen inom ett stort område i Malmöhus,
Kristianstads, Kronobergs och Hallands län. Vid
konserterna är ungefär hälften av platserna besatta av
besökare som inte är hemmahörande i Helsingborg.
Dessutom genomför orkestern årligen 23--25 regionala
konserter från Växjö i norr till Trelleborg i söder och från
Varberg i väster till Kalmar i öster. De årliga besöken
sträcker sig faktiskt ända så långt norrut som till Linköping.
Genom ett omfattande utbud av skol- och
förskolekonserter och kammarkonserter tar orkestern ett
stort regionalt ansvar. I jämförelse med andra
symfoniorkestrar tar Helsingborgs symfoniorkester det
största regionala ansvaret.
Under 1990 behandlades regeringens reformpaket för
kulturområdet grundat på Henrik Sjögrens utredning
Symfonierna och samhället och Gunnar Svenssons
utredning Kultur i hela landet. Svenssons förslag om 150
nya grundbelopp till orkesterområdet blev i
budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 till 125 varav
50 gick till musikdramatiska orkestrar. Av de återstående 75
fördelades 25 av kulturrådet i maj. Trots att Sjögren starkt
motiverat en utbyggnad av Helsingborgs symfoniorkester
erhöll orkestern endast fyra nya grundbelopp. Genom att
regeringen samtidigt tog bort det regionala tillläggsbidrag
om 195 000
kr som tidigare utgått till orkestern blev det faktiska
tillskottet endast tre grundbelopp.
För kommande år har Helsingborgs symfoniorkester
förväntat sig ytterligare fyra grundbelopp. Ett sådant
tillskott skulle göra det möjligt att upprätthålla dagens
verksamhet men knappast att utveckla den. Att märka är
att Helsingborgs symfoniorkester trots en sådan utökning
och trots den mest omfattande regionala verksamheten
skulle ha fått färre grundbelopp än övriga symfoniorkestrar.
För att ytterligare utveckla verksamheten och för att
komma i nivå med andra jämförbara orkestrar skulle
behövas ett tillskott på i storleksordningen 16 nya
grundbelopp.
Som en följd av det förhållandevis låga statsbidraget har
Helsingborgs kommun i betydande omfattning genom sina
bidrag fått ta ett ekonomiskt ansvar också för den regionala
verksamheten. Detta ligger knappast i linje med
statsmakternas uttalade vilja om att stimulera en mer
decentraliserad kulturpolitik. Det gör inte heller den
princip som använts vid den senaste fördelningen av
grundbidrag som innebär att det är kommunens eller
landstingets engagemang efter en viss tidpunkt som skall
vara avgörande för det statliga engagemanget inte det
faktiska totala engagemanget. En sådan
fördelningsprincip hade kunnat godtas om det hade varit
frågan om tillfälliga statliga stimulansåtgärder, däremot inte
då det gäller ett långsiktigt åtagande. Det är i stället viktigt
med signaler om att ett ordentligt kommunalt engagemang
lönar sig.
Vid oförändrade ekonomiska villkor skulle den
ambitiösa regionala verksamheten som nu bedrivs av
Helsingborgs symfoniorkester bli svår att upprätthålla.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av fler grundbelopp till
Helsingborgs symfoniorkester.
Stockholm den 14 januari 1991
Jan Andersson (s)
Bengt Silfverstrand (s)
Lennart Pettersson (s)
Ingegerd Wärnersson (s)
Bo Nilsson (s)