Stiftelsen Svenska Filminstitutet (SFI) skall förutom att
främja värdefull svensk filmproduktion, enligt film- och
videoavtalets 1 §, bland annat ha till ändamålatt främja
spridning och visning av värdefull filmatt öka intresset
hos allmänheten för filmatt sprida kunskap om filmen
att främja forskning inom filmens område samtatt
medverka till bevarandet av film och material av filmoch
kulturhistoriskt intresse.
Dessa för Sveriges kulturliv och den svenska
kulturhistorien oerhört betydelsefulla uppgifter verkställer
SFI genom en rad verksamheter som vanligtvis
sammanfattas under beteckningen filmkulturella ändamål.
Närmare bestämt handlar det om följande verksamheter.
FILMARKIVET bevarar och restaurerar film. Arkivet
består för närvarande av 12 600 filmer, varav många visas
på Cinemateket (se nedan). Arkivet har restaurerat ett stort
antal svenska långfilmer från 1900--1952, och har
därigenom räddat en stor del av den svenska filmhistorien
till eftervärlden. Utan Filmarkivets verksamhet skulle TV
inte kunna visa några äldre svenska filmer och inga
svensktextade kopior skulle finnas av utländska filmer från
före 1987.
CINEMATEKET är Filminstitutets filmklubb. Den
visar allt från filmhistoriens klassiker till de nya spännande
filmerna. Man visar film fyra gånger om dagen i Stockholm
och har också filialer i Göteborg och Malmö. Cinemateket
har 1 500 visningar per år och sammanlagt 15 000
medlemmar. Cinemateket fyller för den filmälskande
allmänheten samma funktion som Nationalmuseum och
Moderna museet för den konstälskande eller biblioteken
för den bokläsande.
DOKUMENTATIONSAVDELNINGEN samlar,
bevarar och gör tillgänglig material om film och TV. Den är
öppen för allmänheten och består av:Biblioteket, som är
ett av landets mest välbesökta (20 000 besökare/år) och
innehållsrika specialbibliotek. Det är huvudbibliotek i
Sverige för filmlitteratur och omfattar 35 000 böcker. Man
prenumererar på 260 tidskrifter och i bibliotekets arkiv
finns manus till 7 900 svenska och utländska filmer.
Klipparkivet omfattar information på mikrofilm om 50 000
långfilmer och 15 000 filmpersonligheter. Man bevakar vad
som skrivs om film och TV/video i svenska dagstidningar
och arkiverar också omfattande informationsmaterial om
nya filmer.Bild- och affischarkivet.
VISNINGSAVDELNINGEN köper in, säljer,
distribuerar och visar kvalitetsfilm, både för vuxna, barn
och ungdom. Den introducerar nya regissörer och nya
filmländer i Sverige, distribuerar svensk film som de stora
bolagen inte vill eller kan distribuera och håller klassiker i
distribution. Avdelningens verksamhet står därmed som
garant för att Sverige har ett relativt brett utbud av
kvalitetsfilmer på repertoaren. Under 1989/90 hade man
premiär på 30 långfilmer och 40 kortfilmer. För närvarande
distribuerar avdelningen 1200 filmer. Filmerna visas dels på
egna biografer i Stockholm, Göteborg och Malmö, dels av
andra kedjor eller föreningar som Folkets Bio, de
kommunala biograferna, Bio Kontrast, Folkets
husföreningar och landets hundratals filmklubbar,
fritidsgårdar, daghem och skolor. Visningsavdelningens
verksamhet har därmed en enorm betydelse för spridningen
av kvalitetsfilm till landsbygden.
FILM OCH PUBLIK ansvarar för Filminstitutets
filmpedagogiska verksamhet. Vidare fungerar avdelningen
som kansli för visningsnämnden som fattar beslut om
visningsstöd och lokala stöd för filmaktiviteter i hela landet
samt ger stöd till import och lansering av kvalitetsfilm.
UTLANDSAVDELNINGEN informerar om och
marknadsför svensk film i utlandet.
Filminstitutet ger också ut Nordens största filmtidskrift
CHAPLIN med recensioner, intervjuer, analyser och
debattartiklar (upplaga 8 000 ex), och TM (Teknik och
Människa), tidskriften om teknik, politik och
marknadsekonomi inom film, TV, video och nya media
(upplaga 3 500 ex). TM bedriver också en uppskattad
seminarieverksamhet.
Informations- och förlagsavdelningen ger ut ''Svensk
Filmografi'', ''Filmårsboken'', och ''Faktablad om film''.
Dessutom stödjer och praktiskt taget garanterar förlaget
utgivningen av seriös filmlitteratur i Sverige.
Stiftelsen Filminstitutet finansieras till övervägande del
genom avgifter från film- och videobranscherna, som dessa
avlägger enligt film och videoavtalets 23 och 28 §§. Endast
cirka 18 % av SFIs samlade intäkter består av
specialdestinerat och generellt statsanslag.
Biografbesök och uthyrning av videogram har de senaste
åren minskat något, främst på grund av det stigande utbudet
av långfilm i de olika TV-kanalerna. Detta tillsammans med
en reell neddragning på grund av inflationsutvecklingen
beräknas leda till en urholkning av SFIs intäkter med cirka
40 milj.kr. budgetåret 1991/92.
I denna situation har avtalsparterna, dvs. staten och
filmoch videobranscherna, valt att förändra avtalets
bestämmelser angående fördelningen av filmfondens medel
(32§).
De filmkulturella verksamheterna får ungefär hälften av
de medel som tilldelas det s.k. E-ändamålet, vilket även
inkluderar stiftelsens gemensamma administrativa
förvaltning och administrativa basresurser för verksamheter
A--D (dvs. främst filmproduktion).
Enligt avtalets nya bestämmelser skall en större
procentuell andel av de fördelningsbara medlen användas
till produktion av långfilmer (A-ändamål), medan E-
ändamålen nu endast skall få högst 23 % av medlen, vilket
skall jämföras med tidigare högst 25 %.
E-ändamålet är dessutom det enda för vilket en maximal
andel av de fördelningsbara medlen fastskrivs medan de
andra ändamålen får en garanterad minimal procentandel.
I klartext betyder omfördelningen av medlen enligt det nya
film- och videoavtalet att filmproduktionen prioriteras på
bekostnad av de filmkulturella verksamheterna.
Nedskärningen blir alltså störst för de filmkulturella
verksamheterna inom E-området. Den direkta
neddragningen av de disponibla medlen blir från ca 25
milj.kr. budgetår 1990/91 till prognostiserade ca 17,5
milj.kr. för 1991/92, vilket motsvarar ca 30 %. Till detta
kommer att ingen inflationskompensation kan beräknas (ca
2.5 milj.kr). Även jämfört med nu gällande film- och
videoavtals start år 1982/83 får Filminstitutet i fast
penningvärde mindre pengar 1991/92.
För att bemöta den kärva finansiella situationen har
Filminstitutet redan under det innevarande budgetåret
sparat 2,5 milj.kr. då det gäller E-ändamålen. SFI
förstärker sina ansträngningar inför 1991/92, men trots
maximal rationalisering, omorganisation och neddragning
av alla kansli- och servicefunktioner, blir det nödvändigt att
göra inskränkningar även på den filmkulturella
verksamheten om inte nya resurser kan tillföras. De
allvarliga filmkulturella konsekvenserna av
nedskärningarna blir bl.a. följande.
Ett femtiotal svenska långfilmer samt hela den svenska
journal-, dokumentär-, kort- och reklamfilmen som
producerades innan 1953 på nitratbas återstår att
restaureras och överföras till säkerhetsfilm. Nitratfilmerna
har benägenheten att genom kemiska processer långsamt
förstöra sig själva, restaureringen befinner sig alltså i en
kapplöpning mot tiden. Nu skall restaureringen inställas
temporärt och en del av Sveriges nationella arv hotas av
utplåning. Dessutom kan Filmarkivet inte köpa in fler
filmer till sitt arkiv. Cinemateket måste dra ner sin service
och kan inte längre hyra film utifrån.
Bibliotekets bokinköp begränsas till en orimligt låg nivå.
Biblioteket håller på att datoriseras och anslutas till
Kungliga Biblioteket så att böckerna blir tillgängliga för
landets alla bibliotek. Detta viktiga datoriseringsprojekt
fördröjs nu kraftigt och därmed även möjligheten att uppnå
rationaliseringsvinster.
Klipparkivets verksamhet, som är ovärderlig för
filmforskningen, måste begränsas till en snävare
mediabevakning. Visningsavdelningens import måste
halveras, vilket leder till att den breda amerikanska filmens
dominans på repertoaren blir än mer överväldigande.
Ovanstående redovisning visar att nedskärningarna på
10 milj.kr. kommer att negativt påverka den filmkulturella
verksamheten. Den ekonomiska situationen är dock sådan
att en tillfällig sänkning av ambitionsnivån tyvärr måste
accepteras.
Den filmkulturella verksamheten inom Filminstitutet
har en stor betydelse för Sveriges kulturliv. Det är därför
viktigt att man snarast skapar förutsättningar för att på sikt
ge Filminstitutet goda möjligheter att bedriva en
verksamhet på hög ambitionsnivå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Svenska Filminstitutets
filmkulturella verksamhet.