G 30. Centrala museer: Förvaltningskostnader
G 31. Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m.
Under en ny anslagspost föreslogs i årets budgetproposition 10 miljoner kronor för utveckling av centralmuseernas verksamhet. Enligt propositionen krävs för att samspelet mellan centralmuseerna och de regionala museerna skall fungera väl att centralmuseernas egen verksamhet har den kvalitet och de utvecklingsmöjligheter som förväntas när det gäller institutioner i ledande ställning.
De centrala museerna har givetvis planerat årets verksamhet efter de riktlinjer och efter de ekonomiska ramar som riksdagen beslutat om.
Riksdagen hade senare under våren att ta ställning till de centrala museernas behov av bevakning. De tio miljoner som därvid anslogs för täckande av bevakningskostnader har mot bakgrund av stigande sådana kostnader och ökade säkerhetsrisker visat sig vara helt otillräckliga.
Riksdagen gav därför -- på förslag av ett enigt kulturutskott -- regeringen till känna att ''när kulturrådet prövat frågan om planeringen, dimensioneringen och kostnadstäckningen av museernas bevakningsfunktion bör regeringen -- om den finner detta nödvändigt för att upprätthålla en oförändrad bevakningsnivå -- återkomma till riksdagen med förslag om medel på tilläggsbudget''.
Statens kulturråd har den 19 juni 1990 till regeringen redovisat ett underlag för fördelning av medelsramen 10 miljoner kronor för bevakningskostnader vid centrala museer. I anslutning härtill har museerna anmält ett ytterligare förstärkningsbehov för bevakning under budgetåret 1990/91 av ca 14 miljoner kronor, varav ca 12 miljoner kronor avser statens konstmuseer.
I tilläggspropositionen kommer inget förslag om att ytterligare medel skall ställas till förfogande för bevakningskostnader trots att kulturrådet redovisat en bevakningsteknisk utredning rörande centralmuseerna. Av denna utredning framgår att någon nedskärning av nuvarande bevakningskostnader inte kan ske med bibehållen säkerhet.
För att lösa problemet sätter sig regeringen över riksdagens beslut att godkänna anslaget på 10 miljoner kronor till centralmuseernas utvecklingsarbete och föreslår att dessa medel -- tillika med anvisade 10 miljoner kronor till bevakningskostnader -- i stället skall räknas som en fri basresurs inom vilken bevakningsbehoven får vägas mot andra angelägna uppgifter.
Vi finner detta orimligt. Att på detta sätt sätta sig över ett beslut av en enhällig riksdag och därmed starkt försvåra museernas planläggning och verksamhet visar på en oförmåga att föra en samlad och konsekvent museipolitik. För centralmuseerna innebär förslaget att de inte har något val. Utvecklingsarbetet får anstå -- säkerheten och ansvaret för befintliga samlingar innebär att medlen i första hand måste användas för bevakning.
Riksdagen bör på tilläggsbudget anslå 14 miljoner kronor att användas för centralmuseernas bevakningskostnader.
Vi kan inte heller godta förslaget i tilläggspropositionen att de medel som riksdagen anslagit till centralmuseerna skall kunna användas för kostnader avseende en utökad krets av museer.
Enligt det av riksdagen godtagna förslaget i budgetpropositionen skall medlen användas för bl.a. ett väl fungerande samspel mellan centralmuseerna och de regionala museerna och vi finner ingen anledning att ändra detta. Förslaget i tilläggspropositionen tycks uteslutande syfta till att ytterligare stärka kulturrådets makt på bekostnad av de centrala museernas uppgift som ansvariga för museiverksamheten inom deras olika områden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag,
2. att riksdagen beslutar att till Centrala museer: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 14
000
000 kr.
Stockholm den 21 november 1990 Ingrid Sundberg (m) Margareta Fogelberg (fp) Stina Gustavsson (c)