Regeringen har gett riksdagen möjlighet att ta del av en skrivelse om pensionärernas medinflytande.
Genom skrivelsen gör regeringen sig till åtlöje. Statsrådet skriver att regeringen tänker skapa en kommitté med representanter för regeringen och vad regeringen kallar pensionärsorganisationerna. Vad syftet med denna kommitté är klargörs inte riktigt, utan regeringen nämner bara vagt att kommittén skall träffas ett par gånger per år för överläggningar.
Själva tanken med en särskild kommitté för just pensionärer är fullkomligt absurd. Varför just pensionärer skall ha rätt att överlägga om t.ex. pensioner, färdtjänst och boendefrågor med regeringen är höljt i dunkel.
Konsekvensen av regeringens förslag blir att barn i framtiden via en särskild barnkommitté bör få träffa regeringen för överläggningar om barnbidrag och barnomsorg. Vidare bör väl även hundägare få en särskild kommitté, likaså begravningsentreprenörer, katoliker, poliser och handbollsspelare bara för att nämna några andra ''kollektiv'' som också bör få rätt att träffa regeringen kontinuerligt för överläggningar i olika spörsmål.
Pensionärer utgör inte en enhetlig grupp. Som regeringen också konstaterar finns drygt 1,5 miljoner ålderspensionärer i Sverige. Det betyder 1,5 miljoner individer med olika behov och önskemål. Att tro sig kunna genomföra överläggningar på detta sätt har bara ett enda syfte och det är att centralisera och fördjupa den politiska makten på de enskilda människornas bekostnad, samtidigt som man tror sig kunna hävda att demokratin fördjupas. Detta är inte värdigt ett pluralistiskt och frihetligt samhälle. I stället borde skrivelsen innehållit reformer och förslag som ökat de enskilda pensionärernas valfrihet och välfärd genom bland annat sänkt skattetryck.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de tankegångar som presenteras i regeringens skrivelse 1990/91:148 inte bör föranleda några åtgärder.
Stockholm den 12 april 1991 Margit Gennser (m)