Den 1 juli 1988 gick taltidningsverksamheten in i en permanent organisation. Då startade taltidningsnämnden sin verksamhet. Riksdagen gav nämnden i uppgift att verka för att en snabb utbyggnad av taltidningsverksamheten kunde uppnås. Målet skulle till en början vara att 50 dagstidningar kunde ges ut som radio- eller kassettidning till synskadade personer. I december 1990 hade 43 tidningar startat utgivning och ytterligare 2 beviljats starttillstånd. Taltidningsnämnden arbetar också med att införa RATS- metoden (radiosända talsyntestidningar för synskadade). Tre tidningar ingår i försöket.
Riksdagens tidigare uttalanden
Riksdagen uttalade 1988 (KU 1987/88:39, rskr 291) att:
Utskottet vill för sin del starkt betona det som sägs i såväl propositionen som i flertalet av motionerna, att utbyggnaden av utgivningen av radio- och kassettidningar till att omfatta 50 dagstidningar endast skall ses som ett delmål. Det är angeläget att detta delmål uppnås så snabbt som möjligt. Skulle det ske inom kortare tid än fem år vore det som framhålls i propositionen en stor framgång. Riksdagen bör vara beredd att ompröva anslagets storlek, så att inte medelsbrist hindrar att de tidningar som så önskar kan få anslag för utgivande av radio- och kassettidningar.
1989 års riksdag framhåller (KU 1988/89:23, rskr 105):
Utskottet noterar med tillfredställelse att intresset för utgivande av radio- och kassettidningar är så stort att delmålet 50 tidningar kan väntas vara uppfyllt inom en snar framtid. För närvarande är ca 20 tidningar i drift. Enligt utskottets mening bör verksamheten under det kommande budgetåret i första hand inriktas mot att även få i drift de övriga ca 30 tidningar med vilka taltidningsnämnden tecknat preliminära avtal om stöd. --
--
-- Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till fortsatt utbyggnad av stödet.
Med anledning av årets budgetproposition
I årets budgetproposition säger föredragande statsråd:''Ett femtiotal tidningar bör ses som ett mål för femårsperioden, dvs. i och med utgången av budgetåret 1992/93.''
Regeringens nya förslag stämmer dåligt med de uttalanden som riksdagen tidigare gjort i denna fråga. Taltidningsnämnden hade från början svårt att inspirera tidningar att åtaga sig att ge ut taltidningar. Men ett förtroendefullt samarbete har givit till resultat att nu beräknas det finnas intresse från ett 60-tal tidningar som redan 1991/92 skulle vara beredda att komma ut som taltidning.
En genomsnittlig 6-dagars landsortstidning kostar omkring drygt 1 miljon kr. som radiotidning. Den begränsade realförstärkningen som föreslås synes inte räcka till mer än drygt en ytterligare tidning. Att istället välja några små lågfrekventa tidningar tillgodoser inte de synskadades behov av dagspressinformation.
Ytterligare andra förslag har lagts fram i budgetpropositionen, t.ex. införandet av ett högsta belopp av statligsubvention per abonnemang.
Med tanke på vad riksdagen tidigare kraftfullt uttalat om vikten av att taltidningar snabbt får en spridning över landet och att 50 dagstidningar bara var ett delmål bör regeringen återkomma med förslag till hur riksdagens uttalanden skall kunna tillgodoses.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur taltidningsutgivningen skall kunna förverkligas enligt riksdagens tidigare uttalanden.
Stockholm den 25 januari 1991 Lola Björkquist (fp)