Det diskuteras redan nu hur det nya seklet officiellt skall uttalas -- som år tvåtusen eller år tjugohundra. Mycket talar enligt min uppfattning för det förstnämnda.
Detta stöds också historiskt sett. Det talas exempelvis om att slaget vid Svolder ägde rum år tusen, aldrig år tiohundra. Det finns ingen rimlig anledning för oss att nu ändra på detta och kalla år tvåtusen för tjugohundra.
Internationellt sett är år tvåtusen också vedertaget. Sålunda räknar exempelvis FN:s befolkningsexperter med att antalet människor i världen skall ha passerat åtta miljarder år ''tvåtusentio''.
Eve Malmquist, professor i pedagogik, påpekar att även Europarådet i sin framtidsplanering talar om år tvåtusen och aldrig något annat. Som framtida medlem i den europeiska gemenskapen finns det naturligtvis ingen anledning för Sverige att skilja ut sig.
Enligt min uppfattning bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det nya seklet bör benämnas år tvåtusen.
Stockholm den 11 januari 1991 Knut Wachtmeister (m)