För val till riksdagen är Sverige indelat i 28 valkretsar,
en ordning som gällt med smärre korrigeringar sedan 1921.
Malmöhus län består av två valkretsar, fyrstadskretsen med
kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund och Landskrona
samt Malmöhus läns valkrets med resten av kommunerna
i länet. För 70 år sedan kunde en sådan kontruktion vara
motiverad då levnadsbetingelserna var väsentligt olika
mellan stad och land.
Nackdelar med nuvarande indelning
I våra dagar existerar som alla vet inte dessa skillnader.
Utvecklingen inte minst när det gäller näringsliv och
kommunikation har utplånat gränserna och det är länge
sedan landsbygden kunde betraktas som enbart
livsmedelsproducerande.
Alla landets övriga 26 valkretsar utgörs av geografiskt
sammanhängande områden. I Malmöhus läns valkrets är
dessutom Höganäs kommun numera helt avskild från de
övriga valkretsen genom att Helsinborgs kommun
utvidgats. Enligt vår uppfattning är det speciellt upprörande
att Malmö kommun med bortåt 180 000 röstberättigade
invånare inte utgör en egen valkrets. Helt följdriktigt har
därför moderaterna i fyrstadskretsen i de senaste valen gått
händelserna i förväg genom att ha en valsedel med enbart
Malmönamn och en med kandidater från de övriga tre
städerna.
Ärendets tidigare behandling
I direktiven till 1974 års personvals- och
valkretsutredning angavs att riksdagsvalkretsarna borde
vara geografiskt sammanhängande, och utredningen
betonade särskilt att indelningen i Malmöhus län inte var
tillfredsställande och att en ändring där var mycket
angelägen.
Det föreslogs att Malmö kommun skulle bilda en egen
valkrets och att länet i övrigt skulle indelas i en norra och en
södra valkrets. Därigenom skulle bildas tre i stort sett
jämstora valkretsar. Med den dåvarande
befolkningsmängden skulle Malmö och den norra
valkretsen få nio fasta mandat och den södra tio. Tre av
socialdemokraterna i utredningen reserverade sig
emellertid och ansåg att ytterligare utredning erfordrades.
Dåvarande justitieminister Carl-Axel Petri tillsatte då en
sådan utredning 1980 (DsJu 1980:3). Efter överläggningar
med representanter för riksdagspartierna föreslog
utredningen med instämmande från alla partier utom vpk
samma valkretsindelning som föreslagits av personvals- och
valkretsutredningen och som här redovisats.
Den väntande propositionen lades emellertid aldrig fram
och skälet var att det trots allt inte tycktes ha gått att få
enighet i den dåvarande trepartiregeringen. Sedan hösten
1981 har de dåvarande justitieministrarna Petri, Rainer och
Wickbom samt den nuvarande Freivalds i frågesvar i
riksdagen varit eniga om att reformen borde genomföras
förutsatt att det gick att uppnå en tillfredsställande enighet
partierna emellan.
Förslag
Tidigare motionsförslag om en ny valkretsindelning har
avslagits men tiden borde enligt vår uppfattning nu vara
mogen för att ånyo pröva möjligheterna att komma tillrätta
med ett problem som i decennier pockat på sin lösning. I
den tidningsdebatt som förts under senare år har kravet på
en ändring av valkretsindelningen varit entydig.
''Fyrstadskretsen är en onaturlig valkrets. Det finns varken
geografisk eller intressemässig samhörighet och det är
rimligt att tre valkretsar bildas med Malmö som egen krets.''
(Sydsvenska Dagbladet)
''Det finns goda skäl att söka få en ändring.
Konsruktionen fyrstadskretsen är och förblir en kvarleva
från en tid med betydande motsättningar mellan stad och
landsbygd. Förhållandena har blivit än mer absurda genom
att betydande landsbygdsområden införlivats med
Helsingborg och Landskrona varigenom Höganäs kommun
blivit avskild från resten av Malmöhuskretsen.''
(Helsingborgs Dagblad)
Vi föreslår att Malmöhus län indelas i de tre valkretsar
som föreslagits i personvals- och valkretsutredningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om en ändring i
valkretsindelningen i Malmöhus län för val till riksdagen i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 18 januari 1991
Knut Wachtmeister (m)
Rune Rydén (m)