Bestämmelser om valkretsindelning vid val till kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet återfinns i 4 § (1972:704) lagen om kyrkofullmäktigeval. Enligt huvudregeln skall varje i samfälligheten ingående församling utgöra egen valkrets. Vid fördelningen av mandat i fullmäktige skall först ett mandat tilldelas varje valkrets. De överskjutande mandaten skall sedan fördelas med hänsyn till antalet röstberättigade i varje valkrets.
I kyrkliga samfälligheter där några församlingar har avsevärt större antal röstberättigade än det stora antalet små församlingar, resulterar det gällande regelsystemet i en stark snedfördelning av mandaten bland de i valet företrädda partigrupperingarna.
Som exempel må nämnas Enköpings kyrkliga samfällighet där vid 1988 års val av de i samfälligheten ingående 19 församlingarna en församling utsåg 23 ledamöter i kyrkofullmäktige, en församling utsåg 3 ledamöter, 6 församlingar utsåg två ledamöter, medan 11 församlingar utsåg en ledamot. Valkretsindelningen medförde att antalet avgivna röster per erhållet mandat utgjorde för centerpartiet 37,5 röster/mandat, för socialdemokraterna 64,9 röster/mandat, för moderata samlingspartiet 65,5 röster/mandat samt för folkpartiet liberalerna 100,0 röster/mandat.
I Sverige har sedan demokratiska val infördes de allmänna valen genomförts som proportionella val och tanken på majoritetsval i enmansvalkretsar avvisats. I lagstiftningen för val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige har alla ändringar under senare år syftat till en rättvisare mandatfördelning.
Enligt 2 kap 9 § vallagen skall vid val till kommunfullmäktige, om kommunen indelas i valkretsar, dessa utformas så att varje valkrets kan beräknas utse minst 15 kommunfullmäktige.
När det gäller landstingsval skall enligt 2 kap 8 § vallagen, 9/10 av mandaten vara fasta valkretsmandat. Utjämningsmandaten skall enligt 14 kap 15b § vallagen fördelas så att fördelningen av alla mandat i landstinget blir proportionell.
Enligt kyrkomötets skrivelse 1986:3 har 1986 års kyrkomöte anhållit att regeringen låter utreda frågan om kyrkofullmäktigeval i kyrkliga samfälligheter. Inget förslag har dock lagts fram av regeringen.
Det är dock angeläget att frågan om ökad proportionalitet också vid valet till kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter snarast får en godtagbar lösning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande ökad proportionalitet också vid valet till kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter.
Stockholm den 11 januari 1991 Ingegerd Troedsson (m)