1. Allmänt om demokrati
Ett centralt inslag i den gröna ideologin är decentraliserat beslutsfattande. Huvudprincipen i allt samhälleligt arbete skall vara att besluten skall fattas så nära dem som är berörda av besluten som är möjligt. Att följa denna princip är den säkraste vägen till en fungerande demokrati. Det finns nämligen ingen bättre garanti för att människor utövar sin demokratiska funktion att intressera sig för de samhälleliga besluten än om de känner att besluten angår dem och att de har chans att påverka besluten.
Demokratin är ständigt hotad. Demokratin är nämligen främst till för att skydda de svaga i samhället. De har därför samma rösträtt som de starka. De starka i samhället -- ekonomiskt, socialt, politiskt -- har ändå många övertag och är oftast inte särskilt angelägna om att besluten blir reellt demokratiska. Ledarna inom näringslivet har ju ingen personlig erfarenhet av demokratiska metoder för beslutsfattande och finner dem vanligen enbart orationella.
Det är sålunda med hänsyn till de svaga i samhället, vilka är i majoritet, och med hänsyn till intresset att bevara det demokratiska systemet, önskvärt att stärka den lokala demokratin. Dessvärre har alltför många tagit demokratin för garanterad i Sverige. Detta är fel. Demokratin är ständigt hotad och måste ständigt förnyas.
Demokratin har till stor del genomförts med socialdemokratins hjälp, men sedan partiet blev det statsbärande partiet ha man tagit demokratin för garanterad, vilket lett till att den försvagats. Man har systematiskt överfört beslutsmakten från riksdag till regering men i små steg så att förändringen inte skulle bli för märkbar.
Samma sak har skett på kommunal nivå. Dels har kommunerna sammanförts till stora enheter, delvis tjänstemannastyrda, och besluten ligger långt från de berörda. Vidare har riksdag och regering systematiskt styrt kommunerna allt hårdare med detaljstyrd anslagsfördelning och detaljerade lagar om alla kommunernas arbetsområden. På senare tid har en viss rörelse i motsatt riktning kunnat iakttas. Socialdemokratin vill ge kommunerna något ökade befogenheter, och mindre detaljstyrning när det gäller ekonomin. Detta positiva intresse motsägs dock av regeringens systematiska sätt att minska den kommunala beskattningsrätten och nu senast att införa kommunalt skattestopp.
Den gröna rörelsen har inga föreställningar om att alla beslut kan fattas på lokal nivå. Det finns i Sverige en tradition att ha en stark centralmakt som man inte kan utradera och inte bör utradera. Det finns nämligen en stark känsla att det allmänna skall ge ungefär samma service till invånarna var de än bor i landet. Det betyder konkret att man vill att barnomsorg, skolundervisning, socialvård, sjukvård och äldrevård skall ha ungefär samma standard var man än bor i landet. Staten måste därför ställa upp minimiregler på alla dessa områden.
När det gäller den kommunala ekonomin finns också en stark känsla för att man bör jämna ut resurserna mellan rika och fattiga kommuner så att inte den gemensamma sektorn blir alltför tung att bära i fattiga kommuner.
2. Ett långsiktigt utvecklingsprogram
Varje företeelse i samhället förändras successivt, så ock den kommunala demokratin. Frågan är om denna förändring i fortsättningen skall ske mer eller mindre ad hoc under inflytande av de krafter som kan göra sig hörda på kort sikt eller om man skall ha ett målmedvetet utvecklingsprogram. Jag menar att det behövs ett långsiktigt utvecklingsprogram för den kommunala demokratin eftersom den, för det första hotas av urholkning om man ej stakar ut en bestämd utvecklingslinje och eftersom den för det andra behöver utvecklas.
3. Grundsatser för utvecklingsprogrammet
Anm. Med kommun förstås även landstingskommun. Den kommunala självstyrelsen behöver stärkas, även på lägre nivåer. Makten inom kommunen fördelas nedåt till enskilda institutioner och kommundelar. Kommundelar, socknar och byalag bör få ökat inflytande och makt. Staten skall inte styra kommunerna genom anslag utan genom lagar. Statsanslagen till kommunerna skall upphöra.När kommunerna bryter mot lag skall staten kunna döma kommunen till kommunbot vilken utgår per skattekrona.Kommunerna ges utvidgad beskattningsrätt. Inkomstskatten överförs helt till kommunerna och den kommunala skatten görs progressiv.All skatt på egendom överförs till kommunen.Kommunerna får rätt att ta ut skatt av samtliga arbetgivare baserad på antalet heltidsanställda. Kommunerna får rätt att ta ut lokala drivmedelsskatter och vägtullar.All inbetalning av ''Robin Hood-skatt'' och avräkningsskatt till staten upphör.Utjämningen mellan rika och fattiga kommuner sker via en interkommunal utjämningsfond. Till denna fond inbetalar rika kommuner medel och fattiga kommuner erhåller medel. Stadgarna för fonden fastställs i lag.
4. Utredning
Kommunallagskommittén har avgivit sitt betänkande. Det var dock ej baserat på ovanstående principer. För närvarande arbetar kommunalskattekommittén. Denna kommitté bör få tilläggsdirektiv att ta upp en betydligt mer omfattande omläggning av den kommunala och statliga skatten i avsikt att klart skilja den kommunala ekonomin från den statliga enligt ovanstående principer. De omfattande lagändringar som kommer att behövas bör utredas genom en ny statlig kommitté som samordnas med kommunalskattekommittén och arbetar efter ovan angivna intentioner.
5. Delreformer
Ett exempel på hur den statliga styrningen genom småanslag har varit till skada för kommunerna är fallet med de kommunala energirådgivarna, som först tillkom på statligt initiativ, men som i många kommuner drogs in så snart statsbidragen upphörde. Redan i dag kan de återinföras genom att de görs obligatoriska genom lagstiftning.
Det kommunala skattestoppet är ett grundskott mot den kommunala demokratin och visar de grå partiernas totala ointresse att ge kommunerna makt och ansvar. Det bör omgående upphävas. Det måste ankomma på kommunens invånare hur de vill fördela sina medel mellan enskild och gemensam konsumtion.
Med stöd av det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna de grundprinciper som bör gälla för den kommunala demokratin i enlighet med vad i motionen anförts,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna de grundprinciper som bör gälla för den kommunala beskattningen i enlighet med motionen,1]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den kommunala demokratin skall utredas i enlighet med motionen,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att obligatoriska kommunala energirådgivare skall återinföras,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det kommunala skattestoppet omgående skall avskaffas.1]
Stockholm den 25 januari 1991 Lars Norberg (mp)
1 1990/91:Fi320
2 1990/91:Bo254