En av de negativa konsekvenserna med kommunaliseringen av lärartjänsterna, som riksdagen fattade beslut om föregående år, framgår av följande exempel.
En lågstadielärare med slutlön på heltidstjänst erhåller enligt träffat avtal ca 17.000 kronor i månaden. Om hon/han innehar uppdrag som nämndeman vid domstol utgår i ersättning 650 kronor per dag. Samtidigt sker ett löneavdrag för tjänstledigheten med 812 kr per dag (140 procent av daglönen). Det blir således i det här fallet en ren förlust på 162 kronor per dag för den, som har engagerat sig i samhällsarbetet. För lärare i ett högre löneläge blir förlusten ännu större. Före kommunaliseringen har gällt ett system med A-avdrag på lönen och en ersättning på 300 kronor, vilket sammantaget inte har medfört förlust för upprätthållande av förtroendeuppdrag.
Det säger sig självt, att viljan att engagera sig på viktiga områden i samhällets tjänst påtagligt minskar, när följden blir en bestraffning ekonomiskt sett. Risken är uppenbar, att många avstår från att engagera sig, vilket är till stor skada. Det är angeläget, att missförhållanden av här angivet slag, som i princip torde gälla alla kommunalt anställda med uppdrag av motsvarande karaktär, snarast möjligt rättas ill.
Regeringen bör därför verka för -- i förhandlingar med landstings- och kommunförbunden och/eller på annat sätt -- att en sådan ordning kommer till stånd, att de ekonomiskt negativa konsekvenserna -- för i det här fallet den kommunaliserade läraren -- av ett förtroendeuppdrag i samhällets tjänst ej skall kunna uppstå.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekonomiskt negativa konsekvenserna i samband med förtroendeuppdrag i samhällets tjänst.
Stockholm den 25 januari 1991 Hans Nyhage (m)