Inledning
Livskvalitet är ett övergripande mål i centerns samhällsarbete. Samhället ska anpassas efter människans förutsättningar och behov. Andra värden än de rent materiella måste ges större vikt i politiken. Den kristna etikens och humanismens respekt för människovärdet bör prägla samhällsarbetet.
Folkkyrkan
I utövandet av sin religion eller formandet av sin livsåskådning skall människan vara garanterad religionsfrihet och ha rätt att utöva sin religion. Svenska kyrkans karaktär av öppen folkkyrka skall bevaras.
Folkkyrkan i dess nuvarande utformning har inte -- som det ibland hävdas -- utgjort något hinder för religionsfriheten, vilken för övrigt är garanterad i vår grundlag.
Den svenska folkkyrkan vilar på en månghundraårig religiös, kulturell och historisk tradition i vårt land. Den uppslutning som finns kring svenska kyrkan -- endast en ringa del av medborgarna har utnyttjat möjligheten till utträde -- vittnar om att den omfattas av ett stort intresse. Att svenska kyrkan skall förbli en öppen folkkyrka inom ramen för ett bevarat samband mellan kyrkan och samhället har också fått stor uppslutning -- senast bekräftad i en av Församlings- och pastoratsförbundet genomförd enkät. Av de församlingar som besvarat enkäten stöder 95 % ett bevarat samband, det vill säga den linje som centerpartiet företräder.
Folkkyrkan spelar en central roll i många människors liv. Genom de kyrkliga handlingarna dop, vigsel och begravning når kyrkan det stora flertalet. En folkkyrka får aldrig sätta upp gränser som snävar in och gör den till en kyrka för ett mindretal. Den öppenhet som folkkyrkan visar mot alla som söker sig till den är högt skattad. Inte minst i samband med katastrofer och kriser är kyrkans stöd en omistlig tillgång för den enskilda människan.
I samband med riksdagens beslut om svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplan fastslogs bl.a. följande grundläggande principer:Teologiskt finns församlingens centrum i gudstjänsten och det församlingsliv i övrigt som präglas av ordets förkunnelse och sakramentens förvaltning.Den territoriella församlingen är den grundläggande enheten i svenska kyrkan.
Behovet av diakoni är stort i vårt samhälle och även här kan kyrkorna tillgodose behov som stat och kommun inte förmår tillgodose.
Ekumenik
Praktiskt ekumeniskt samarbete mellan svenska kyrkan, fria samfund och invandrarkyrkor förekommer både lokalt och på stifts- och riksnivå. Skolevangelisation, sjukhuskyrkoverksamhet, andlig vård på kriminalvårdsanstalter, RIA-verksamhet (rådgivning i alkoholfrågor) och den ekumeniska U-veckan är några exempel på detta.
Den nya psalmboken är resultatet av ett riksekumeniskt samarbete. Mellan svenska kyrkan och ett antal samfund förs för närvarande samtal om utveckling och fördjupning av samarbetet. Bandet mellan kyrkan och staten är alltså inget hinder för ekumenisk samverkan.
Fria samfund
För invandrargrupper, som bekänner sig till andra trosuppfattningar eller tillhör andra kristna kyrkor, har folkkyrkan inte utgjort något hinder. Tvärtom har det ofta visat sig att invandrare och flyktingar fått ett aktivt stöd från människor verksamma i folkkyrkan.
De fria samfunden måste ges goda förutsättningar att verka och utvecklas. Centerpartiet har därför aktivt medverkat till att frikyrkorna skall åtnjuta samhällets stöd.
Centerpartiet anser detta vara viktigt inte minst mot bakgrund av de vikande medlemstal som många frikyrkor under ett antal år uppvisat. De samfund som huvudsakligen betjänar invandrare och som för närvarande ökar sin verksamhet i vårt land har särskilt uppmärksammats i årets budget. Centerpartiet anser att det statliga stödet måste gälla även på lång sikt. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Kyrkan i samhället
Inom centerpartiet anser vi att den svenska folkkyrkan kan bevaras och vidareutvecklas. Detta sker bäst inom ramen för den samverkan som nu finns mellan kyrka och samhälle. Ett brytande av dessa band, med dess ekonomiska och organisatoriska konsekvenser skulle allvarligt kunna skada förutsättningarna att bedriva kyrkans verksamhet, riktad till folket i hela vårt land, utan att några fördelar skulle vinnas.
Banden mellan kyrka och samhälle har under den gångna femårsperioden stärkts genom riksdagens beslut om ny församlingslag, stiftsorganisation och begravningslag. 1991 års kyrkomöte kommer att ta ställning till förslag om ny kyrkolag.
Inom svenska kyrkans församlingar och pastorat finns dessutom som nämnts en stor majoritet för ett bevarat samband. På dessa nivåer står förtroendevalda, lekmän, kyrkfolk och präster verkligheten närmast och vet vad som skulle hända om de grundläggande förutsättningarna skulle förändras.
Eftersom det årligen i riksdagen förekommer förslag om skiljande finns det anledning att på nytt aktualisera ett uttalande om ett bibehållet samband mellan svenska kyrkan och staten. Detta bör ges regeringen till känna med anledning av att utredningen om svenska kyrkans ekonomiska och organisatoriska ställning skall avslutas under 1991.
En för hela folket så stor och avgörande fråga som förändrade villkor för den svenska folkkyrkan får enligt vår bestämda mening inte avgöras utan att medborgarna direkt tillfrågats om sin åsikt. Det bör skapas garantier för att så sker. Vi föreslår därför, att riksdagen redan nu tar ett beslut om att inga grundläggande förändringar i det nuvarande folkkyrkosystemet får genomföras utan att medborgarna i en folkomröstning ges möjlighet att ta ställning.
Demokrati
Den dubbla ansvarslinjen av prästerlig ämbetsförvaltning och folkligt förankrad självstyrelse har nu genomförts på samtliga nivåer inom svenska kyrkan.
De olika formerna för lekmäns medverkan i gudstjänstutformning, beslutsfattande och övrig kyrklig verksamhet är en stor tillgång. I en folkkyrka är detta alldeles naturligt och utgör en grundläggande förutsättning för bredden och öppenheten.
De band som finns mellan kyrkan och samhället har givit kyrkan en demokratisk förankring som positivt påverkat kunskapen om och förståelsen för de kyrkliga frågorna. Dessa band har inte varit något hinder för predikstolens frihet eller för den fria förkunnelsen inom ramen för den svenska kyrkans ställning som ett evangeliskt lutherskt trossamfund. Inom den öppna folkkyrkans ram har också olika uppfattningar i teologiska och liturgiska frågor kunnat komma till uttryck utan att den grundläggande gemenskapen rubbats.
Ett brytande av sambanden mellan kyrka och stat och ett upphävande av lagstiftningen om församlingarna skulle i ett slag ta bort garantierna för den demokratiska uppbyggnaden och lekmännens möjlighet till inflytande. Detta utgör ytterligare ett skäl att bibehålla sambandet mellan kyrka och stat.
Folkbokföringen
Centerpartiet har hävdat att svenska kyrkan skall ha fortsatt ansvar för folkbokföringen. Folkbokföringspersonalen har hög kompetens. Det nuvarande systemet är decentraliserat, ger arbetstillfällen också i sysselsättningssvaga områden och är därmed mindre sårbart. Allmänheten garanteras på detta sätt en god service.
Frågor av fiskal karaktär bör däremot flyttas över till exempelvis lokala skattemyndigheten.
Socialdemokraterna fick i riksdagen stöd av folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna för ett principbeslut om ett ändrat huvudmannaskap för folkbokföringen fr o m den 1 juli 1991. Beslutet togs mot kyrkomötets uttalande och utan att ha föregåtts av ett ordentligt utredningsarbete som normalt karaktäriserar reformer i vårt land. Bristerna i beslutsunderlaget gör sig nu gällande och kostnaderna stiger. Riksdagens beslut, som var ett av de sämst underbyggda på länge, går tvärtemot regeringens nuvarande strävan att förenkla och minska den statliga administrationen.
När det gäller arkivhållningen klarar inte staten av att ta ansvar för riksdagens beslut utan man ber nu om kyrkokommunernas hjälp.
Med hänvisning till vad som ovan sagts föreslår vi att riksdagen omprövar beslutet att överflytta ansvaret för folkbokföringen till skattemyndigheten. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att träffa överenskommelse med svenska kyrkan om att på uppdragsbasis även fortsättningsvis handha folkbokföringen. En sådan lösning står i överensstämmelse med kyrkomötets uttalande 1989. Förslaget leder därutöver till en kostnadsbesparing, vilken vi tillgodoräknar oss i vårt budgetalternativ.
I den mån ett sådant yrkande inte vinner riksdagens gillande vill vi framhålla följande:
Kyrkomötet 1990 beslutade om regler för svenska kyrkans kyrkobokföring. De kyrkliga kungörelserna bygger på att kyrkan får tillgång till uppgifter från folkbokföringen och rätt att använda ADB-register för personuppgifter. Svenska Kyrkans centralstyrelse hade utarbetat ett förslag till lag om församlingsregister. Centerpartiet har i sina motioner till riksdagen om datafrågor föreslagit att offentliga register som innehåller stora informationsmängder bör regleras i särskilda registerlagar.
Behovet av sådan lagstiftning motiveras bl.a. av kyrkans myndighetsuppgifter när det gäller prövning av medlemskap enligt religionsfrihetslagen och begravningslagens regler om rätt till begravningsplats och medling. I förgrunden tränger också den hjälp som polis, sociala myndigheter och andra begär från kyrkan t ex vid katastrofer och olyckor. Om kyrkans präster inte har tillgång till register på samtliga boende i församlingen kan dessa viktiga uppgifter inte fullgöras på det omvittnat fina sätt som skett hittills.
Regeringen bör förelägga riksdagen förslag till lag om församlingsregister i huvudsak i enlighet med det förslag som svenska kyrkans centralstyrelse överlämnat till regeringen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nuvarande relationer mellan kyrka och stat skall bevaras,
2. att -- därest yrkande 1 avslås -- riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inga grundläggande förändringar i de nuvarande relationerna mellan kyrka och stat får vidtas utan att frågan underställts medborgarna i en allmän folkomröstning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till de fria samfunden,
[att riksdagen upphäver sitt tidigare beslut om ny organisation för folkbokföringen (prop. 1986/87:258) om överföring av ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan till lokala skattemyndigheten samt som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska kyrkan även i fortsättningen skall ansvara för folkbokföringen,1]
[att vid avslag på yrkandet om ansvaret för folkbokföringen riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag om församlingsregister.1]
Stockholm den 23 januari 1991 Olof Johansson (c) Karl Erik Olsson (c) Görel Thurdin (c) Bertil Fiskesjö (c) Karin Söder (c) Gunnar Björk (c) Gunilla André (c) Pär Granstedt (c) Börje Hörnlund (c) Karin Israelsson (c) Agne Hansson (c) Per-Ola Eriksson (c) Larz Johansson (c)
1 1990/91:Sk904