Livskvalitet är ett övergripande mål i centerns
samhällsarbete. Samhället ska anpassas efter människans
förutsättningar och behov. Andra värden än de rent
materiella måste ges större vikt i politiken. Den kristna
etikens och humanismens respekt för människovärdet bör
prägla samhällsarbetet.
Folkkyrkan
I utövandet av sin religion eller formandet av sin
livsåskådning skall människan vara garanterad
religionsfrihet och ha rätt att utöva sin religion. Svenska
kyrkans karaktär av öppen folkkyrka skall bevaras.
Folkkyrkan i dess nuvarande utformning har inte -- som
det ibland hävdas -- utgjort något hinder för
religionsfriheten, vilken för övrigt är garanterad i vår
grundlag.
Den svenska folkkyrkan vilar på en månghundraårig
religiös, kulturell och historisk tradition i vårt land. Den
uppslutning som finns kring svenska kyrkan -- endast en
ringa del av medborgarna har utnyttjat möjligheten till
utträde -- vittnar om att den omfattas av ett stort intresse.
Att svenska kyrkan skall förbli en öppen folkkyrka inom
ramen för ett bevarat samband mellan kyrkan och samhället
har också fått stor uppslutning -- senast bekräftad i en av
Församlings- och pastoratsförbundet genomförd enkät. Av
de församlingar som besvarat enkäten stöder 95 % ett
bevarat samband, det vill säga den linje som centerpartiet
företräder.
Folkkyrkan spelar en central roll i många människors liv.
Genom de kyrkliga handlingarna dop, vigsel och
begravning når kyrkan det stora flertalet. En folkkyrka får
aldrig sätta upp gränser som snävar in och gör den till en
kyrka för ett mindretal. Den öppenhet som folkkyrkan visar
mot alla som söker sig till den är högt skattad. Inte minst i
samband med katastrofer och kriser är kyrkans stöd en
omistlig tillgång för den enskilda människan.
I samband med riksdagens beslut om svenska kyrkans
organisation på lokal- och stiftsplan fastslogs bl.a. följande
grundläggande principer:Teologiskt finns församlingens
centrum i gudstjänsten och det församlingsliv i övrigt som
präglas av ordets förkunnelse och sakramentens
förvaltning.Den territoriella församlingen är den
grundläggande enheten i svenska kyrkan.
Behovet av diakoni är stort i vårt samhälle och även här
kan kyrkorna tillgodose behov som stat och kommun inte
förmår tillgodose.
Ekumenik
Praktiskt ekumeniskt samarbete mellan svenska kyrkan,
fria samfund och invandrarkyrkor förekommer både lokalt
och på stifts- och riksnivå. Skolevangelisation,
sjukhuskyrkoverksamhet, andlig vård på
kriminalvårdsanstalter, RIA-verksamhet (rådgivning i
alkoholfrågor) och den ekumeniska U-veckan är några
exempel på detta.
Den nya psalmboken är resultatet av ett riksekumeniskt
samarbete. Mellan svenska kyrkan och ett antal samfund
förs för närvarande samtal om utveckling och fördjupning
av samarbetet. Bandet mellan kyrkan och staten är alltså
inget hinder för ekumenisk samverkan.
Fria samfund
För invandrargrupper, som bekänner sig till andra
trosuppfattningar eller tillhör andra kristna kyrkor, har
folkkyrkan inte utgjort något hinder. Tvärtom har det ofta
visat sig att invandrare och flyktingar fått ett aktivt stöd från
människor verksamma i folkkyrkan.
De fria samfunden måste ges goda förutsättningar att
verka och utvecklas. Centerpartiet har därför aktivt
medverkat till att frikyrkorna skall åtnjuta samhällets stöd.
Centerpartiet anser detta vara viktigt inte minst mot
bakgrund av de vikande medlemstal som många frikyrkor
under ett antal år uppvisat. De samfund som huvudsakligen
betjänar invandrare och som för närvarande ökar sin
verksamhet i vårt land har särskilt uppmärksammats i årets
budget. Centerpartiet anser att det statliga stödet måste
gälla även på lång sikt. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.
Kyrkan i samhället
Inom centerpartiet anser vi att den svenska folkkyrkan
kan bevaras och vidareutvecklas. Detta sker bäst inom
ramen för den samverkan som nu finns mellan kyrka och
samhälle. Ett brytande av dessa band, med dess
ekonomiska och organisatoriska konsekvenser skulle
allvarligt kunna skada förutsättningarna att bedriva kyrkans
verksamhet, riktad till folket i hela vårt land, utan att några
fördelar skulle vinnas.
Banden mellan kyrka och samhälle har under den
gångna femårsperioden stärkts genom riksdagens beslut om
ny församlingslag, stiftsorganisation och begravningslag.
1991 års kyrkomöte kommer att ta ställning till förslag om
ny kyrkolag.
Inom svenska kyrkans församlingar och pastorat finns
dessutom som nämnts en stor majoritet för ett bevarat
samband. På dessa nivåer står förtroendevalda, lekmän,
kyrkfolk och präster verkligheten närmast och vet vad som
skulle hända om de grundläggande förutsättningarna skulle
förändras.
Eftersom det årligen i riksdagen förekommer förslag om
skiljande finns det anledning att på nytt aktualisera ett
uttalande om ett bibehållet samband mellan svenska kyrkan
och staten. Detta bör ges regeringen till känna med
anledning av att utredningen om svenska kyrkans
ekonomiska och organisatoriska ställning skall avslutas
under 1991.
En för hela folket så stor och avgörande fråga som
förändrade villkor för den svenska folkkyrkan får enligt vår
bestämda mening inte avgöras utan att medborgarna direkt
tillfrågats om sin åsikt. Det bör skapas garantier för att så
sker. Vi föreslår därför, att riksdagen redan nu tar ett beslut
om att inga grundläggande förändringar i det nuvarande
folkkyrkosystemet får genomföras utan att medborgarna i
en folkomröstning ges möjlighet att ta ställning.
Demokrati
Den dubbla ansvarslinjen av prästerlig
ämbetsförvaltning och folkligt förankrad självstyrelse har
nu genomförts på samtliga nivåer inom svenska kyrkan.
De olika formerna för lekmäns medverkan i
gudstjänstutformning, beslutsfattande och övrig kyrklig
verksamhet är en stor tillgång. I en folkkyrka är detta
alldeles naturligt och utgör en grundläggande förutsättning
för bredden och öppenheten.
De band som finns mellan kyrkan och samhället har givit
kyrkan en demokratisk förankring som positivt påverkat
kunskapen om och förståelsen för de kyrkliga frågorna.
Dessa band har inte varit något hinder för predikstolens
frihet eller för den fria förkunnelsen inom ramen för den
svenska kyrkans ställning som ett evangeliskt lutherskt
trossamfund. Inom den öppna folkkyrkans ram har också
olika uppfattningar i teologiska och liturgiska frågor kunnat
komma till uttryck utan att den grundläggande
gemenskapen rubbats.
Ett brytande av sambanden mellan kyrka och stat och ett
upphävande av lagstiftningen om församlingarna skulle i ett
slag ta bort garantierna för den demokratiska
uppbyggnaden och lekmännens möjlighet till inflytande.
Detta utgör ytterligare ett skäl att bibehålla sambandet
mellan kyrka och stat.
Folkbokföringen
Centerpartiet har hävdat att svenska kyrkan skall ha
fortsatt ansvar för folkbokföringen.
Folkbokföringspersonalen har hög kompetens. Det
nuvarande systemet är decentraliserat, ger arbetstillfällen
också i sysselsättningssvaga områden och är därmed mindre
sårbart. Allmänheten garanteras på detta sätt en god
service.
Frågor av fiskal karaktär bör däremot flyttas över till
exempelvis lokala skattemyndigheten.
Socialdemokraterna fick i riksdagen stöd av folkpartiet
och vänsterpartiet kommunisterna för ett principbeslut om
ett ändrat huvudmannaskap för folkbokföringen fr o m den
1 juli 1991. Beslutet togs mot kyrkomötets uttalande och
utan att ha föregåtts av ett ordentligt utredningsarbete som
normalt karaktäriserar reformer i vårt land. Bristerna i
beslutsunderlaget gör sig nu gällande och kostnaderna
stiger. Riksdagens beslut, som var ett av de sämst
underbyggda på länge, går tvärtemot regeringens
nuvarande strävan att förenkla och minska den statliga
administrationen.
När det gäller arkivhållningen klarar inte staten av att ta
ansvar för riksdagens beslut utan man ber nu om
kyrkokommunernas hjälp.
Med hänvisning till vad som ovan sagts föreslår vi att
riksdagen omprövar beslutet att överflytta ansvaret för
folkbokföringen till skattemyndigheten. Riksdagen bör ge
regeringen i uppdrag att träffa överenskommelse med
svenska kyrkan om att på uppdragsbasis även
fortsättningsvis handha folkbokföringen. En sådan lösning
står i överensstämmelse med kyrkomötets uttalande 1989.
Förslaget leder därutöver till en kostnadsbesparing, vilken
vi tillgodoräknar oss i vårt budgetalternativ.
I den mån ett sådant yrkande inte vinner riksdagens
gillande vill vi framhålla följande:
Kyrkomötet 1990 beslutade om regler för svenska
kyrkans kyrkobokföring. De kyrkliga kungörelserna bygger
på att kyrkan får tillgång till uppgifter från folkbokföringen
och rätt att använda ADB-register för personuppgifter.
Svenska Kyrkans centralstyrelse hade utarbetat ett förslag
till lag om församlingsregister. Centerpartiet har i sina
motioner till riksdagen om datafrågor föreslagit att
offentliga register som innehåller stora
informationsmängder bör regleras i särskilda registerlagar.
Behovet av sådan lagstiftning motiveras bl.a. av kyrkans
myndighetsuppgifter när det gäller prövning av
medlemskap enligt religionsfrihetslagen och
begravningslagens regler om rätt till begravningsplats och
medling. I förgrunden tränger också den hjälp som polis,
sociala myndigheter och andra begär från kyrkan t ex vid
katastrofer och olyckor. Om kyrkans präster inte har
tillgång till register på samtliga boende i församlingen kan
dessa viktiga uppgifter inte fullgöras på det omvittnat fina
sätt som skett hittills.
Regeringen bör förelägga riksdagen förslag till lag om
församlingsregister i huvudsak i enlighet med det förslag
som svenska kyrkans centralstyrelse överlämnat till
regeringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nuvarande relationer mellan
kyrka och stat skall bevaras,
2. att -- därest yrkande 1 avslås -- riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att inga grundläggande
förändringar i de nuvarande relationerna mellan kyrka och
stat får vidtas utan att frågan underställts medborgarna i en
allmän folkomröstning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stödet till de fria samfunden,
[att riksdagen upphäver sitt tidigare beslut om ny
organisation för folkbokföringen (prop. 1986/87:258) om
överföring av ansvaret för folkbokföringen från svenska
kyrkan till lokala skattemyndigheten samt som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
svenska kyrkan även i fortsättningen skall ansvara för
folkbokföringen,1]
[att vid avslag på yrkandet om ansvaret för
folkbokföringen riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om lag om
församlingsregister.1]
Stockholm den 23 januari 1991
Olof Johansson (c)
Karl Erik Olsson (c)
Görel Thurdin (c)
Bertil Fiskesjö (c)
Karin Söder (c)
Gunnar Björk (c)
Gunilla André (c)
Pär Granstedt (c)
Börje Hörnlund (c)
Karin Israelsson (c)
Agne Hansson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Larz Johansson (c)