Kyrkans relation till staten är sedan trettio år tillbaka
föremål för utredning och överväganden. Relationen
förändras successivt i riktning mot allt större
självbestämmande för kyrkan främst i frågor som rör tro
och bekännelse. För framtida ställningstagande till
relationsfrågan kommer utredningen om dop och
kyrkotillhörighet och utredningen om kyrkans ekonomi få
stor betydelse.
Kyrkofonden är av central betydelse för svenska kyrkans
verksamhet och organisation. Huvuddelen av kyrkofondens
medel genereras av svenska kyrkans egen verksamhet. Mot
denna bakgrund synes det närmast självklart att
Kyrkofondens styrelse skall ha av kyrkomötet utsedd
majoritet och att kyrkomötet utser ordförande.
De kyrkliga valen bör få en självständigare och friare
ställning och som tidigare förordar vi att kyrkovalen
förläggs till året före det år allmänna val hålls. Vår
principiella ställning till kyrkomötet och dess struktur är att
biskoparna skall vara självskrivna ledamöter. Eftersom
kyrkomötet självt 1990 avvisade ett sådant förslag och en
proposition i ärendet är att vänta avstår vi från att ånyo nu
aktualisera frågan i denna motion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen antar följande förslag till lydelse av 4 §
kyrkofondslagen:
För kyrkofonden skall finnas en styrelse. Denna skall
bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. Tre av
ledamöterna utses för tre år av regeringen. Ordförande och
tre av ledamöterna utses av kyrkomötet --
--
--,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en kyrkans valdag bör införas i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 24 januari 1991
Göran Åstrand (m)
Ingegerd Troedsson (m)
Bertil Danielsson (m)