med anledning av prop. 1990/91:149 Radio- och TV- frågor
Förslaget i propositionen om en ny reklamfinansierad
tredje TV-kanal har helt naturligt kommit att dominera den
efterföljande debatten. Litet i skymundan har därför
radions framtida organisation och verksamhet kommit.
Detta är beklagligt och det finns anledning fästa
uppmärksamheten på vikten av att slå vakt om
lokalradioverksamheten. Någon sådan direkt viljeyttring
saknas i propositionen.
Avsikten är att organisatoriskt slå samman riksradion
och lokalradion. I dag har riksradion och lokalradion tre
rikstäckande och 25 lokalradiokanaler. Det föreslås nu att
det nya radiobolaget skall ha fyra rikstäckande kanaler. Då
det inte sägs något om de nuvarande 25 lokalradiokanalerna
kan detta tolkas som ett framtida hot mot dessa kanalers
existens.
Enligt vår uppfattning vore det mycket olyckligt om det
nya radiobolaget tillåts ytterligare öka Stockholms
dominans inom mediaverksamheten. Lokalradion är
relativt ny men har på kort tid i genomsnitt lagt beslag på
en tredjedel av alla radiolyssnarna. På vissa håll i landet är
procentsatsen till och med över 50. Radio Malmöhus hade
enligt uppgift i senaste mätningen närmare 40 % av
lyssnarna.
Uppenbarligen har lokalradion blivit mycket uppskattad
av lyssnarna. Inte minst värdefull torde de lokala nyheterna
vara och den snabba service som tillhandahålls vid
störningar i flyg-, båt- och vägtrafik. Den minnesgode
erinrar sig vilken betydelsefull insats Radio Malmöhus
gjorde vid de häftiga snöoväder som drabbade Skåne i
början av 1980-talet.
Den ekonomiska situationen i landet är sådan att
besparingar måste göras på alla områden. Mot bakgrunden
härav är det svårt att protestera mot de rationaliseringskrav
om sammanlagt 200 miljoner kronor under åren 1993 och
1994 som krävs av Sveriges Radio i propositionen.
För Radio Malmöhus innebär detta bland annat att
antalet tjänster minskar från 351/2 till 34. Lokalradion och
riksradion är grannar i samma hus i Malmö och säkerligen
finns det möjlighet till en del rationaliseringar som innebär
besparingar.
Enligt vår uppfattning bör alla möjligheter till
besparingar genom rationaliseringar vidtagas, men utöver
detta bör inte lokalradions sändningstid minska. De höga
lyssnarsiffrorna för lokalradion kan och bör tolkas som att
radiolyssnarna delar den uppfattningen.
Som ett led i minskad centralstyrning bör lokalradion få
större frihet när det gäller att själv besluta över
programutbudet. Enligt nuvarande ordning åläggs
exempelvis lokalradion att sända program på
minoritetsspråk oberoende av förväntad eller konstaterad
lyssnarfrekvens.
I betänkandet från Radio- och TV-beredningen som
ligger till grund för propositionen uttalas det önskvärda i en
satsning på regional och lokal produktion. Vi instämmer i
detta, men anser att en komplettering bör ske med ett
uttalande att även utsändningen skall vara lokal. Detta för
att slå vakt om en självständig lokalradio.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bibehållen sändningstid för
lokalradion.
Stockholm den 11 april 1991
Knut Wachtmeister (m)
Rune Rydén (m)