Kyrkofondsstyrelsen ansvarar för den inomkyrkliga
skatteutjämningen och fattar beslut om stifts- och
strukturbidrag efter yttrande från svenska kyrkans
centralstyrelse. Vidare beslutar styrelsen om anslag till den
rikskyrkliga verksamheten.
Kyrkofondens styrelse består av sju (7) ledamöter varav
regeringen tillsätter fyra (4) samt förordnar en av dessa att
vara ordförande.
I årets budgetproposition finns inte några förslag om
statsbidrag till svenska kyrkans verksamhet vilket tidigare
år varit fallet. Kyrkan förutsätts uppenbarligen i framtiden
klara finansieringen av sina uppgifter inom ramen för sin
beskattningsrätt med stöd av den omfattande
insamlingsverksamhet som av tradition förekommer. Mot
denna bakgrund synes motiven, för statsmaktens
engagemang i utseendet av kyrkofondsstyrelse och
förordnande av dess ordförande, ej längre föreligga.
Kyrkomötet är svenska kyrkans högsta beslutande
organ. Kyrkans centralstyrelse har övergripande
berednings- och verkställighetsansvar under kyrkomötet
samt fullgör i vissa fall myndighetsfunktioner.
Det samlade ansvaret för svenska kyrkans ekonomi bör
enligt min mening flyttas från regeringen och kyrkofondens
styrelse till kyrkomötet och svenska kyrkans centralstyrelse.
Principiella och praktiska skäl talar för den föreslagna
ändringen. Framförallt blir det lättare för kyrkomötets
valda ombud att utöva ett verkligt inflytande över den
samlade rikskyrkliga ekonomins omfattning och hur
resurserna lämpligen skall fördelas mellan riks- respektive
stiftskyrklig verksamhet.
Riksdagens reglering av kyrkoavgiften genom lag måste
dock finnas kvar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna,
i första hand, att kyrkofondens styrelse skall avskaffas och
dess arbetsuppgifter i framtiden lösas på i motionen
föreslaget sätt,
2. att riksdagen -- om yrkande 1 avslås -- beslutar att
kyrkomötet skall tillsätta en majoritet av styrelsen och utse
dess ordförande.