med anledning av prop. 1990/91:117 En ny kommunallag
Många kommuner har idag infört lokala nämnder
(kommundels- eller stadsdelsnämnder) som är ansvariga för
driften av grundläggande kommunal service. Nämnderna
utses idag av kommunernas fullmäktigeförsamlingar och
tillsätts i enlighet med partiernas styrka i fullmäktige.
Erfarenheterna från arbetet i de lokala nämnderna har
gjort att det nu från många håll höjs krav om direktval till
dessa nämnder.
I regeringens förslag till ny kommunallag föreslås inte
någon sådan ändring av kommunallagen som krävs för att
göra det möjligt för en kommun att öppna sina lokala
nämnder för direktval.
Det finns skäl att anta att direktval skulle öka det
politiska intresset samt även bidra till att göra de politiska
skillnaderna tydligare och visa det demokratiska systemets
fördelar. Det framstår som orimligt att ett parti som har
föga stöd inom kommundelen/stadsdelen ändå kan sitta i
majoritetsställning i den lokala nämnden. För att värna
tilltron till det demokratiska systemet måste det finnas en
direkt koppling mellan den politiska linje som medborgarna
i kommundelen/stadsdelen ger uttryck för och
sammansättningen i den lokala nämnden. Det finns även
skäl att anta att direktval har positiva effekter på
ledamöternas engagemang i den lokala nämnden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan
ändring i kommunallagen att direktval till lokala nämnder
blir möjligt.