med anledning av prop. 1990/91:117 En ny kommunallag
Begreppet kommunmedlem
Propositionen håller fast vid en föråldrad definition av
begreppet kommunmedlem, som gör att t ex fastighetsägare
utan annan anknytning till kommunen fortfarande ska vara
kommunmedlem. Dessa fastighetsägare har inte längre
skyldighet att betala skatt till kommunen men har kvar alla
de rättigheter som följer med medlemskapet, främst
besvärsrätt. Denna rätt går i vissa delar längre än den som
tillkommer kommuninvånare som inte har ställning som
sakägare. Även fastigheter som ägs av s.k. utbor för med sig
betydande kostnader för t.ex. brandförsvar och lagreglerad
rådgivning, vilka finansieras med kommuninvånarnas
kommunalskatt. För kommuner med omfattande
fritidsbebyggelser utgör detta förhållande en stor och
ökande ekonomisk belastning.
Regeringens argument mot en principiell renodling av
kommunmedlemsbegreppet är främst rätten till
kommunalbesvär. Den särskilda besvärsrätt som nu
tillkommer fastighetsägare utan annan anknytning till
kommunen måste lösas på annat sätt än genom
medlemskap. Den av regeringen aviserade översynen av
medlemskapet bör inriktas på detta. Riksdagen bör därför
redan nu uttala sig för att fastighetsägande inte längre skall
vara grund för kommunmedlemskap. Detta bör ges
regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fastighetsägande inte längre
skall vara grund för kommunmedlemskap.