med anledning av prop. 1990/91:117 En ny kommunallag
1. Bakgrund
Utvidgat kommunalt självstyre
Den kommunala självstyrelsen har sedan länge varit en
viktig princip i kommunallagen. De bärande elementen i
den kommunala självstyrelsen är självbestämmanderätten
och den kommunala självbeskattningen. Givetvis med de
begränsningar som stadgas av riksdag och regering och som
kan skifta från område till område. Den kommunala
självstyrelsen har alltid varit relativ. Den omfattade länge
hela den kommunala verksamheten, alltså även de sektorer
som i dag regleras av speciallagar. Det har funnits starka
tendenser till att minska kommunernas självstyrelse med
mer och mer speciallagstiftning. Men tendensen är bruten
och nu krävs nya lösningar för att lösa miljöproblemen och
den offentliga sektorns problem. Den offentliga sektorn
måste organiseras så att den fungerar på ett begripligt sätt
för den enskilde.
Miljöpartiet de gröna anser att den offentliga
verksamheten i dag är till stora delar överreglerad och
stelnad i sina former. Skulden till detta ligger både hos
riksdag och regering genom en alltför långtgående
detaljreglering. En reglering som har måst kontrolleras av
en växande byråkrati. En viss avreglering har skett eller
planeras, men den har varit alldeles för liten. Frågor som
kan skötas på kommunal nivå måste också handhas på
kommunal nivå.
Under allmänna motionstiden 1991 lade miljöpartiet de
gröna en partimotion om utökat kommunalt självstyre --
K612.
Demokratin måste vidareutvecklas genom att besluten
flyttas närmare de människor som berörs så att den enskilde
får möjligheter att påverka besluten och därmed bli mer
medveten om sin delaktighet och sitt ansvar. Direktvalda
lokala organ kan utveckla den kommunala demokratin.
Miljöpartiet föreslår därför att en utredning tillsätts som får
till uppgift att föreslå hur införande av direktvalda lokala
organ kan ske i kommunerna.
2. Punkter som saknas i kommunallagsförslaget i
propositionen 2.1
Direktvalda lokala organ
Som framgår av propositionen fäster regeringen stor vikt
vid att kommunerna kan forma sin organisation och att
uppgifter kan decentraliseras till olika former av lokala
organ eller motsvarande. Medborgarna har större
förutsättningar att få sin vilja kanaliserad i ett system med
direktvalda lokala organ. Enligt miljöpartiet de grönas
mening bör en utredning tillsättas för att ta fram förslag på
hur direktvalda organ med egen beskattningsrätt skall
organiseras.
2.2 Internationella frågor
Enligt miljöpartiet de grönas mening bör kommunerna
genom lagstiftning ges ökad möjlighet att ta ställning i
frågor med internationell anknytning. Ett minsta krav är att
Sydafrikalagen utvidgas så att kommuner och landsting ges
möjlighet att fatta beslut om att ej sluta avtal med företag
som har affärsrelationer, investeringar eller handel med
Sydafrika. Detta skulle inbegripa även dotterföretag till
sådana företag. Slutligen anser vi att Sydafrikalagen, liksom
katastrofhjälpslagen, borde införas i kommunallagen.
Kommunerna bör vidare få rätt att förklara sig som
kärnvapenfri zon. Regeringen bör få i uppdrag att
återkomma med förslag.
2.3 Närvarorätt för minoritetspartier i styrelsen
Miljöpartiet de gröna anser att kommunallagen bör
kompletteras med närvarorätt i styrelsen för parti som fått
mandat i fullmäktige men som inte är företrätt i styrelsen,
enligt förslag från kommunallagskommittén SOU 1990:24.
Närvarorätten innebär att ledamoten eller suppleanten har
rätt att delta i styrelsens sammanträden och delta i
överläggningarna, men ej i besluten. Förslaget innebär
också möjlighet att få sin mening antecknad till protokollet.
Lagförslaget bör kompletteras med en paragraf med
följande lydelse:
Ett parti, som erhållit mandat i fullmäktige men som
inte är företrätt i styrelsen, har rätt att låta en ledamot eller
suppleant som företräder partiet i fullmäktige närvara vid
styrelsens sammanträden och delta i överläggningarna, men
inte i besluten. Ledamoten eller suppleanten har i sådant
fall också rätt att få sin mening antecknad till protokollet.
Fullmäktige utser den som skall ha närvarorätt i styrelsen.
3. Kommentarer till kommunallagsförslaget i
propositionen 3.1
Medlemskap 1
kap. 4 §
Vi instämmer i regeringens konstaterande att frågan om
slopande av medlemskap grundat enbart på
fastighetsinnehav kräver ytterligare överväganden.
3.2 Kommunalt partistöd 2
kap. 9 §
Eftersom alla partier oavsett storlek måste göra lika stort
inläsnings- och beredningsarbete bör partistödet utformas
så att stödet består av en fast del och en mandatberoende
del.
3.3 Miljötillsyn 3
kap. 5 §
Regeringen föreslår en fri nämndindelning vilket
innebär att det blir frivilligt att inrätta en särskild miljö- och
hälsoskyddsnämnd. Men miljöfrågorna kan inte betraktas
som enbart kommunala frågor. Om miljötillsynen fungerar
otillfredställande i en kommun drabbas även miljön i andra
kommuner eftersom miljöförstöringen naturligtvis inte
håller sig inom kommungränserna. Dessutom drabbas
människor i kommande generationer som givetvis inte har
möjlighet att påverka miljöpolitiken idag.
Miljöpartiet anser därför att det måste finnas en kraftfull
miljölagstiftning som ställer krav på kommunerna men att
de enskilda kommunerna ska ha möjlighet att föra en mer
långtgående miljöpolitik om de vill. Idag delas ansvaret för
miljötillsynen mellan länsstyrelserna och kommunerna. Det
kommunala ansvaret blir allt viktigare. Det är oerhört
viktigt att det finns kommunala organ som kan tillse att
miljölagstiftningen verkligen följs och att lagstiftningen inte
kompromissas bort mot andra intressen. Redan idag är det
ett problem att kommunerna själva ska utöva tillsyn över
sin egen miljöfarliga verksamhet. Det är också svårt för
politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnderna att veta när
de ska tillämpa miljölagarna och när de uppträder som
kommunala miljöpolitiker.
Om samma nämnd kommer att behandla de frågor som
idag behandlas av byggnadsnämnden, tekniska nämnden
eller gatunämnden blir risken ännu större att miljöfrågorna
får det svårare att göra sig gällande. Erfarenheterna från
frikommunförsöken med sammanslagning av
byggnadsnämnder och miljö- och hälsoskyddsnämnder har
inte heller varit positiva. Däremot skulle miljöfrågorna
kunna behandlas i samma nämnd som konsumentfrågorna i
en miljö- och konsumentnämnd.
Förslaget till kommunallag bör kompletteras med en
paragraf för att garantera att miljöfrågorna inte kommer att
behandlas i samma nämnder som har ansvar för miljöfarlig
verksamhet, exploatering och planering av
markanvändningen i kommunen. Följande paragraf bör
införas i lagtexten:
Den nämnd som har ansvaret för tillsynen enligt miljö-
och hälsoskyddslagstiftningen i kommunen får ej vara
samma nämnd som har ansvar för planering av
markanvändningen och exploatering av mark,
energiförsörjning, avfallshantering eller annan miljöfarlig
verksamhet.
3.4 Offentlighet i kommunala företag 3
kap. 16 §
I princip bör all kommunal verksamhet vara offentlig
oavsett i vilken form den bedrivs. Övergång från
förvaltningsform till företagsform får inte medföra att
insynen minskas, därför bör full offentlighet automatiskt
gälla i alla kommunala bolag och stiftelser.
3.5 Kommunala folkomröstningar 5
kap. 34 §
Fullmäktige får som ett led i beredningen av ett ärende
som tillhör fullmäktiges handläggning anordna ''kommunal
folkomröstning''. Enligt vår mening bör reglerna förtydligas
ytterligare för att undvika osäkerhet eller konflikt mellan
partierna vid de tillfällen som en omröstning skall
genomföras. I en särskild utredning bör frågor som
sammanhänger med beslut om och genomförande av
folkomröstningar prövas. Förfaranderegler bör utarbetas
som bl.a. anger beslutsgången vid anordnandet av
omröstningar, rätten att formulera omröstningsfrågor,
tidpunkt för genomförande av omröstning, rätten till
förtidsröstning m.m.
3.6 Yttranderätt för ersättare som ej tjänstgör 6
kap. 11 §
Ersättarna bör ha rätt att delta i överläggningarna och
även få sin mening antecknad i protokollet.
3.7 Minoritetsbordläggning av ärende i nämnd 6
kap. 29 §
I såväl gällande kommunallag som i förslaget till ny
sådan finns en bestämmelse om att beslut om bordläggning
skall fattas om en tredjedel av fullmäktiges ledamöter så
begär.
Det föreliggande förslaget till ny kommunallag innebär
genom den vidgade delegationsrätten och det
decentraliserade ansvaret att fler beslut kommer att tas i
nämnderna och inte föras upp till fullmäktige för beslut.
Miljöpartiet de gröna anser därför att den ovan beskrivna
rätten till bordläggning för en minoritet bör utvidgas att
gälla alla nämnder och styrelser.
I de flesta kommuner villfars regelmässigt en ledamots
begäran om bordläggning, men i vissa kommuner där
samarbetsklimatet är sämre händer det att minoriteten
nekas bordläggning. För att ge alla förtroendevalda samma
rätt till rimlig förberedelse- och samrådstid reserverar vi oss
till förmån för att den nya kommunallagen bör ge samma
rätt till bordläggning för ledamöter i samtliga nämnder och
styrelser.
3.8 Delegering av ärenden inom en nämnd 6
kap. 33 §
För att brukarinflytandet skall kunna ökas krävs ökade
delegeringsmöjligheter till särskilda brukarorgan, t.ex.
styrelse för skola eller daghem. En nämnd bör därför få
utökade delegeringsmöjligheter och 33 § bör lyda:
En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller
suppleant eller åt en anställd hos kommunen eller ett
särskilt brukarorgan eller landstinget att besluta på
nämndens vägnar i ett visst ärende eller viss grupp av
ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 §.
3.9 Närvarorätt för personalföreträdare 7
kap. 8--17 §
Genom lagstiftning om närvarorätt för
personalföreträdare i kommunala nämnder har de fackliga
organisationerna getts en särställning som från olika
synpunkter är principiellt oacceptabel. Enligt min mening
går det inte att motivera att dessa organisationer skall vara
berättigade till representation i nämnder och styrelser men
inte vissa partier som har representanter i
kommunfullmäktige. Enligt vår mening bör med hänvisning
till ovanstående reglerna om Närvarorätt för de
anställda 7 kap. 8--17 § utgå ur förslaget till ny
kommunallag. Det fackliga inflytandet bör istället ökas
genom en översyn av medbestämmandelagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lokala
direktvalda organ med egen beskattningsrätt,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
förändring av Sydafrikalagen enligt vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som ger
kommunerna möjlighet att förklara sig som kärnvapenfri
zon,
4. att riksdagen beslutar komplettera lagförslaget med
följande paragraf:
Ett parti, som erhållit mandat i fullmäktige men som
inte är företrätt i styrelsen, har rätt att låta en ledamot eller
suppleant som företräder partiet i fullmäktige närvara vid
styrelsens sammanträden och delta i överläggningarna, men
inte i besluten. Ledamoten eller suppleanten har i sådant
fall också rätt att få sin mening antecknad till protokollet.
Fullmäktige utser den som skall ha närvarorätt i styrelsen,
5. att riksdagen beslutar att 2 kap. 9 §
kommunallagsförslaget skall ha följande lydelse:
Kommuner och landsting får lämna ekonomiskt bidrag
till de politiska partier som är representerade i fullmäktige
under den tid som avses i bidragsbeslutet.
Bidraget skall fördelas så, att varje parti får en fast del
som är lika för alla partier och att varje parti får ett lika stort
belopp för varje plats som partiet har i fullmäktige,
6. att riksdagen beslutar införa en ny paragraf med
följande lydelse:
Den nämnd som har ansvaret för tillsynen enligt miljö-
och hälsoskyddslagstiftningen i kommunen får ej vara
samma nämnd som har ansvar för planering av
markanvändningen och exploatering av mark,
energiförsörjning, avfallshantering eller annan miljöfarlig
verksamhet,
7. att riksdagen beslutar att i fråga om all kommunal
verksamhet oavsett i vilken form den bedrivs skall
allmänheten ha rätt till insyn,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förtydligande av reglerna för folkomröstning enligt vad som
anförts i motionen,
9. att riksdagen i stället för regeringens förslag antar
följande lydelse av 6 kap. 11 § andra stycket
kommunallagsförslaget:
Ersättarna har rätt att delta i överläggningarna och få
sin mening antecknad i protokollet,
10. att riksdagen i stället för regeringens förslag antar
följande lydelse av 6 kap. 30 § kommunallagsförslaget:
Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en
tredjedel av de närvarande ledamöterna. För bordläggning
av tidigare bordlagt ärende krävs dock enkel majoritet,
11. att riksdagen i stället för regeringens förslag antar
följande lydelse av 6 kap. 33 § kommunallagsförslaget:
En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller
suppleant eller åt en anställd hos kommunen eller
landstinget eller ett särskilt brukarorgan att besluta på
nämndens vägnar i ett visst ärende eller viss grupp av
ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 §,
12. att riksdagen avslår förslaget om närvarorätt för
personalföreträdare i 7 kap. 8--17 §§
kommunallagsförslaget.
Stockholm den 15 april 1991
Claes Roxbergh (mp)
Inger Schörling (mp)
Hans Leghammar (mp)