med anledning av prop. 1990/91:117 En ny kommunallag
I propositionen har beträffande sekretessfrågor
framhållits att en ny nämndorganisation inte innebär någon
principiell nyhet för tillämpningen av
sekretesslagstiftningen och att det redan i dag förekommer
att kommunala nämnder sköter verksamheter med olika
sekretessregler.
Redan då försöket med kommundelsnämnder infördes
påpekades i olika sammanhang -- i synnerhet av
socialarbetare -- att enskilda kunde komma i kläm, eftersom
ingenting uttalats om på vilket sätt enskilda skulle skyddas i
de kommunala nämnderna. I olika sammanhang under åren
har frågan aktualiserats hos social- och
justitiedepartementen genom frågor från enskilda
handläggare. Vid varje tillfälle har sagts och skrivits att man
''följer utvecklingen''. Det är sant att nämnder handlagt
ärenden med olika sekretess, men ytterst skönsmässigt,
därför att befintliga regler varit så gott som omöjliga att
följa. Frågan är inte heller berörd i proposition 1990/91:111,
som behandlade informationsutbytet mellan vissa
myndigheter i vissa speciella fall.
Enligt min uppfattning har man nu ''följt utvecklingen''
under tillräckligt lång tid. Att ha en lagstiftning som är
utomordentligt svår att arbeta efter medför att handläggare
i all välmening gör egna bedömningar om vad som är till
men för den enskilde. Det bidrar också till att lagen anses
omöjlig att tillämpa, att man gör egna konstruktioner och
med det undergräver respekten för lagen.
Det finns också en risk när man ''följer utvecklingen'' att
det så småningom utvecklas en sådan praxis att
sekretessbestämmelserna helt åsidosätts. En konsekvens av
det kan bli att man anser att det i praktiken fungerar bra
utan sekretessbestämmelser, vilket medför en inskränkning
i den enskildes sekretesskydd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en snabb översyn av
sekretessbestämmelserna sker så att klarhet föreligger när
den nya kommunallagen träder i kraft.