I yttrandefrihetsmål gäller särskilda regler om hur
domstolen skall vara sammansatt. Dessa regler finns i en lag
från 1949, som formulerats med utgångspunkt i då gällande
domförhetsregler. Eftersom dessa regler sedermera
ändrats, är lagtextens förutsättningar på en punkt rubbade,
nämligen rörande hovrätts sammansättning. Konsekvensen
är, att en hovrätt i yttrandefrihetsmål kommer att ha olika
sammansättning delvis beroende på vilken typ av mål det är
och delvis beroende på hur talan förs. Tre olika
sammansättningar av hovrätten är tänkbara: fyra
juristdomare, tre juristdomare och två nämndemän samt tre
juristdomare utan nämnd. Skillnaden mellan de olika
sammansättningarna är inte sakligt motiverad eller ens
genomtänkt.
Med tanke på att en yttrandefrihetsprocess i och med
juryprövningen i tingsrätt blivit föremål för en ingående
folklig granskning är det enligt min mening inte konsekvent
med nämndemän i överrättsgranskningen. Ett
överklagande innebär ju att hovrätten gör exakt samma typ
av prövning, inom de ramar juryn bestämt, som de tre
juristdomarna i tingsrätten gjort. Skulle dessutom
nämndemän sitta med i rätten kommer två olika typer av
folkligt inslag att förekomma i samma prövning. Å andra
sidan är det huvudregel i vårt rättssystem att det sitter fler
juristdomare i överrätt än i underrätt. Den lämpligaste
sammansättningsformen för hovrättsprövningen är därför
enligt min mening fyra juristdomare. För att en sådan
sammansättning skall gälla i alla typer av mål krävs en
lagändring. Regeringen bör utreda förutsättningarna för en
sådan lagändring.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en förändring
rörande hovrätts sammansättning i yttrandefrihetsmål.
Stockholm den 25 januari 1991
Birgit Friggebo (fp)