Kampen om det fria ordet är en kamp för informations-
och yttrandefrihet. Dessa friheter är det som kännetecknar
och är en förutsättning för ett demokratiskt och öppet
samhälle.
När de svenska statsmakterna i mitten av 1800-talet
förlorade kontrollen över det tryckta ordet fick den svenska
dagspressen en oberoende och fristående roll. Dagspressen
uppfyller rollen som förmedlare och kommentator av
händelser i samhället. Den oberoende pressen har
därigenom en kontrollfunktion som bevakare av
statsmakterna. Den roll dagspressen givits är det få som
ifrågasätter. Vi värnar fria medier som en garant för vår
demokrati.
Den svenska tryckfrihetsförordningen tillförsäkrar
svenska medborgare rätt att både förmedla och ta del av
nyheter och andra meddelanden. Dessa självklara
rättigheter garanteras även i 2 kap 1 § första och andra
styckena regeringsformen:
Varje medborgare är gentemot det allmänna
tillförsäkrad 1.
yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på
annat sätt motta upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter
och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och motta
upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
Den frihet som garanteras det skrivna ordet har inte
givits det via etern talade ordet. Det ordet anser
statsmakterna bör kontrolleras tekniskt och
innehållsmässigt. Därför har staten tagit sig rätten, genom
riksdagsbeslut, att ge Sveriges Radio-koncernen exklusiv
rätt till eterdistribuerade radiooch TV-sändningar. För att
få denna rätt skall ett antal innehållsmässiga villkor
uppfyllas av programbolagen.
För riks- och länstäckande radiosändningar har staten
skrivit avtal med två av Sveriges Radios programbolag.
Trots att Sveriges Radio-koncernen ägs av privata
intressenter är dess funktion socialiserad. Detta som en
följd av avtalen med staten, vilka säger att företagsgruppen
skall avvecklas om avtalen sägs upp.
Lokalradio -- ''90-talets viktigaste media''
Sverige har inte full informations- och yttrandefrihet så
länge det föreligger förbud för etableringsfrihet och fri
finansiering liksom regler om programinnehåll i
eterdistribuerade radio- och TV-sändningar.
De skäl som monopolanhängarna anger för att hindra att
full informations- och yttrandefrihet även omfattar
etermedia varierar från stund till annan. Ofta gömmer de
sig bakom påståendet att det inte finns tekniska
förutsättningar att göra etern ''éspace publique''. Det saknas
frekvenser för ljudradio, sägs det.
Sverige har samma frekvenstekniska förutsättningar
som andra länder. Internationell och nationell koordination
regleras av den Internationella Teleunionen, ITU. Genom
den internationella tilldelning som Sverige fick 1975
(Genèveplanen) har vi tekniska möjligheter att i likhet med
andra Västeuropeiska länder införa fri radio och full
informations- och yttrandefrihet.
Radion avreglerades och decentraliserades under 1980-
talet i övriga Västeuropa. Radion utvecklades till ett mycket
viktigt lokalt medium. Denna utveckling har inneburit att
det finns drygt 4 500
lokala radiostationer i Västeuropa. Den lokala
radion anses av många massmediaforskare bli 90-talets
viktigaste medium.
I Sverige börjar den europeiska utvecklingen att
skönjas. Debattens vågor går höga om SR-koncernens
framtid. Allt fler ifrågasätter koncernens och
dotterbolagens monopolrättigheter och det s.k. public
service-ansvaret. Lokalradions ställning ifrågasätts inom
koncernen och externt av statsmakterna. Kostnaden för
lokalradion är hög. Många lokalradiochefer har krävt
reklamfinansiering, andra har pekat på möjligheten att
frikoppla de lokala stationerna från Sveriges Lokalradio
AB (LRAB). Många närradiostationer, framförallt i
storstäderna, drivs på ett kommersiellt sätt av ekonomiskt
starka organisationer. Vissa närradiostationer trotsar
gällande reklamförbud och sänder kommersiella annonser.
Radio Nova i Vagnhärad är den närradiostation som fått
störst uppmärksamhet på grund av sitt lagtrots, men är inte
ensam.
Den mediaberedning som för närvarande arbetar med
att ge förslag på televisionens framtid i Sverige borde lösa
bägge etermediernas framtid samtidigt.
Fri radio i Göteborgs och Bohus län 1992
Avregleringen av radiomediet bör starta omedelbart.
Det finns inga -- varken tekniska eller ekonomiska -- skäl
som talar emot fri etableringsrätt och fri finansiering. Det
första steget till avreglering kan tas i Göteborgs och Bohus
län. I länet finns såväl tätbefolkade områden som ren
glesbygd. I de 15 kommunerna bor närmare 750 000
människor. Befolkningsmässigt finns ett bra
underlag för att verklig mångfald kan skapas genom många
och oberoende radiostationer.
Genom ett riksdagsbeslut våren 1991 kan
frekvensutrymme erbjudas för fri ansökan. Att flera
frekvenser skall finnas för ett täckningsområde skall vara en
huvudprincip vid avregleringen av radion. Härigenom
uppnås konkurrens och mångfald samtidigt som monopol
undviks. Redan under hösten 1991 kan koncessioner
beviljas fria och lokala radiostationer. I början av 1992 kan
ett drygt tiotal radiostationer börja sina sändningar i
Göteborgs och Bohus län.
Samtidigt som enskilda individer, företag och
organisationer ges möjlighet att etablera radiostationer i
Göteborgs och Bohus län bör Radio Göteborg säljas. Det
finns inga skäl för att Sveriges Radio-koncernen skall driva
lokala, egentligen regionala, radiosändningar. Förköpsrätt
bör erbjudas de nuvarande anställda.
Reklamfinansiering bör medges. Driftkostnaderna för
en lokal radiostation blir låga, varför också annonspriserna
kan hållas på en låg nivå.
Internationella erfarenheter visar att en radiostation
behöver cirka 40 000--50 000
lyssnare för att överleva kommersiellt. Skulle dessa
förhållanden översättas till Göteborgs och Bohus län, skulle
det finnas underlag för närmare 15 lokala radiostationer.
Fördelning av koncessioner samt övervakning av att
stationerna uppfyller vissa tekniska krav bör kunna skötas
av Länsstyrelsen. Tryckfrihetsförordningens principer och
marknadsföringslagen bör vara de regelverk som fastställer
ansvarige utgivarens ansvar. Denna skall ha samma
straffrättsliga ansvar som en ansvarig utgivare har på en
tidning.
Ett beslut av riksdagen under våren kan innebära att
Göteborgs och Bohus län från början av 1992 kan vara plats
för den nödvändiga avreglering av radion som yttrande- och
informationsfriheten kräver.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om yttrande- och
informationsfriheten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etableringsfrihet i etern,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att den tillsatta
mediaberedningen även utreder rundradions framtid,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en försäljning av Radio
Göteborg,
5. att riksdagen beslutar upphäva Sveriges Radios
monopol på radiosändningar i Göteborgs och Bohus län,
6. att riksdagen begär att regeringen skall vidta
erforderliga åtgärder för att möjliggöra en fri etablering av
fristående radiostationer i Göteborgs och Bohus län i
enlighet med vad som anförts motionen.