Enligt grundlagen har vi en fri opinionsbildning i landet.
Denna utgångspunkt är enligt vårt menande oerhört viktig
att slå vakt om och vidareutveckla. Formerna för
opinionsbildningen har de senaste åren utvecklats enormt
snabbt. Denna snabba utveckling har gett många människor
som tidigare inte kom till tals ny möjlighet genom tekniska
och praktiska landvinningar på mediaområdet. Men det
finns också risker med denna snabba utveckling eftersom
det mesta som idag handlar om opinionsbildning kostar
pengar, stora pengar.
Risken är att vi, om vi inte noga penetrerar riskerna med
denna utveckling, hamnar i ett läge där kapitalstarka
personer/grupper mer eller mindre kan köpa sig
opinionsbildning på postorder.
Lobbyverksamhet och dess risker och förtjänster är
behandlat i en annan motion och vi lämnar därför den
problematiken i den här motionen.
Opinionsinstitutens verksamhet
Opinionsinstitutens tjänster blir av allt större betydelse
för opinionsbildningen. Å ena sidan är detta positivt
eftersom man lätt kan få reda på vad ''gräsrötterna'' tycker
i olika frågor. Å andra sidan ges det möjlighet för den
kapitalstarke intressenten att styra opinionsundersökningar
på ett tvivelaktigt sätt. Dels genom att beställa frågor i
opinionsundersökningar som gynnar den sida av saken som
man själv representerar och sedan presentera detta
''vinklade'' material som om det mer eller mindre vore en
vetenskaplig sanning.
En annan risk är att opinionsundersökningar presenteras
på ett sätt och på tidpunkter som gör att de tar bort intresset
för sakfrågorna. Ett exempel på det ovanstående är
opinionsundersökningar nära ett val, varvid man faktiskt
påverkar det man skall mäta, en vetenskapligt ytterst
tvivelaktig procedur.
Flera länder i vår omgivning har, för att valrörelserna
inte skall handla om olika tolkningar av
opinionsundersökningar istället för olika politiska
ställningstagande, begränsat möjligheten för att publicera
sådana undersökningar i direkt anslutning till valen. Vi
föreslår att en utredning tittar på möjligheterna att lagstifta
om en sådan begränsning även i Sverige.
Det andra problemet som vi vill att utredningen skall
titta på när det gäller opinionsinstituten är vilka krav man
ev kan ställa på hur opinionsundersökningar skall gå till. Vi
tror att någon form av frivilligt ''hederskodex'' ifrån
instituten vore den bästa lösningen ur
yttrandefrihetssynpunkt, men även ev lagstiftning skall
enligt oss utredas.
För att visa på exempel på tveksam frågeställning vill vi
ta en opinionsundersökning som är beställd av Sydsvenska
Handelskammaren hos Temo:
SHK hade gett Temo i uppdrag att utföra en
opinionsundersökning. Efter denna utropade man
''Svenska folket säger: Bygg en fast förbindelse med
kontinenten''.
När man presenterar frågorna så har man en frågeföljd
och i undersökningen har man en helt annan. Så här var det
upplagt:
Fråga 1: Den s.k Öresundsdelegationen lade nyligen
fram tre olika förslag till fast förbindelse mellan Malmö och
Köpenhamn. Vilket förslag tycker Du verkar bäst?
A: En bro där både väg och järnväg byggs på en
gång.
B: En bro där endast järnväg byggs och en väg
kanske senare.
C: En tunnel med endast järnväg (bilar kan inte
sättas på tåget).
Fråga 2: Kan du säga varför Du tycker bäst om just
det alternativet?
Efter denna motivering skall man som fråga 3
svara på om man vill ha en fast förbindelse eller ej.
När man sedan presenterar materialet kommer fråga 3
som första punkt på sid 1!
Fråga 1 kommer på sid 7 och fråga 2 på sid 9.
Med den ordningen har man snedvridit resultatet av sin
undersökning.
Den utredning vi föreslår skall i första hand titta på
problematiken kring opinionsinstitutens verksamhet såsom
vi i denna motion har anfört, men det kan även bli aktuellt
att titta på angränsande områden, t ex lobbyverksamhet,
såsom har anförts i en annan motion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning
angående opinionsbildningens villkor, speciellt i
förhållande till opinionsinstitutens verksamhet.
Stockholm den 25 januari 1991
Hans Leghammar (mp)
Gösta Lyngå (mp)