Under en lång följd av år har såväl i massmedia som i
riksdagen diskuterats frågor avseende upphandlingen av
linjesjöfart till Gotland. Mycket långtgående kritik har
riktats mot transportrådets upphandling av dessa tjänster.
Kritiken har emellertid aldrig kunnat framföras på ett
alledeles konkret sätt eftersom väsentliga dokument i
upphandlingsförfarandet hemligstämplats.
Rättsliga åtgärder har satts in för att söka ernå
upplysning om samtliga dokument. Domstolarna har
emellertid vägrat offentliggörande av ett centralt avtal i
detta upphandlingsärende. Härav framgår alltså att den
öppenhet och de principer som skall råda för offentlig
upphandling genom möjligheten till sekretessläggning
allvarligt rubbas.
Svensk offentlig upphandling styrs av 1986 års
upphandlingsförordning. Denna vilar i sin tur på 1973 års
upphandlingskungörelse.
Sverige är bundet av internationella åtaganden såvitt
gäller offentlig upphandling. Genom antagande av GATT-
koden om statlig upphandling, som trädde i kraft den
1 oktober 1981, har Sverige åttagit sig att acceptera
principen om nationell behandling och icke-diskriminering
vid offentlig statlig upphandling.
GATT-koden utgör en grundregel vartill senare andra
internationella åtaganden delvis anpassats.
Sverige har bundits dels av artikel 14 i
Stockholmskonventionen om bildandet av
frihandelsorganisationen Efta och dels av det så kallade
Lissabonbeslutet inom Efta från år 1966 avseende
offentlig upphandling. Eftaöverenskommelserna
innebär alltså att centrala, regionala och lokala
myndigheter, statliga eller kommunala företag och
affärsdrivande verk med mera träffas av reglerna.
Eftabestämmelserna, som innebär att affärsmässighet
skall tillämpas vid upphandlingar, har utvecklats både
genom den så kallade Luxemburgprocessen med start 1984
och genom Osloprocessen med start 1989. Inom ramen för
strävandet att uppnå ett närmande till EG gjordes i dessa
båda processers inledningsfas åtaganden om att utveckla
offentlig upphandling till verkligt internationell frihandel.
Under de nu pågående EEA- (EES-) förhandlingarna
behandlas på nytt offentlig upphandling i syfte att
sammanföra bland annat Sveriges regelverk med EG:s så
att verklig frihandel kan genomföras inom offentlig
upphandling.
Grundprinciper för de internationella regelverken
avseende offentlig upphandling är att upphandling skall
styras av affärsmässighet och att förfarandet skall präglas av
transparens. Vidare skall beslut i upphandlingsärenden
kunna överklagas.
Sekretessbestämmelserna i svensk lagstiftning berör
blott indirekt lagstiftningen om offentlig upphandling. Det
är för den skull nödvändigt att blivande förslag om
utveckling av svenskt regelverk om offentlig upphandling
jämväl undanröjer möjligheten till hemligstämpel av
upphandlingsdokument eftersom genom sådan
hemligstämpel, som skedde i Gotlandsärendet, hela den
transparens som utgör grundprincipen för internationella
regler om upphandling kan undanröjas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om
ändring av sekretesslagstiftningen innebärande att
hemligstämpling av dokument i offentliga
upphandlingsförfaranden ej får ske.