Bra system för överförande av information blir allt
viktigare i vårt samhälle. Samma gäller de ökade kontakter
som blir en följd av samarbetet EFTA--EG, samarbete med
det nya Östeuropa och senare en eventuell anslutning till
EG.
Informationstjänster
Den svenska telekommunikationsmarknaden är nu en av
världens mest öppna marknader. Det står öppet för vem
som helst att etablera tele- och dataförbindelser och erbjuda
nättjänster. När det gäller nätet och nättjänsterna har det
svenska televerket -- till skillnad från de flesta andra
teleförvaltningar -- aldrig haft något lagstadgat
monopolskydd. Därför är det viktigt att motsvarande
öppenhet också kommer att gälla i Europa i övrigt och att
detta bevakas i det nu pågående integrationsarbetet.
När det gäller informationstjänster är det viktigt för bl.a.
näringslivet att inte EG sätter upp hinder för ett svenskt
deltagande i samarbete och informationsutbyte. Det gäller
även tillgången till informationsdatabaser som för
närvarande byggs upp inom EG-länderna. Särskilt bör här
beaktas de små och medelstora företagens behov av
tjänster. Vårt lands organisations- och föreningsliv samt
folkrörelser är ganska unika i Europa, och även deras behov
av informationstjänster bör beaktas i detta sammanhang.
Området forskning och vetenskap är ett annat exempel på
där fritt informationsutbyte är viktigt. Regeringen bör ges i
uppdrag att i det fortsatta integrationsarbetet särskilt ta upp
informationsteknologin.
Offentliga register
Tillgången till offentlig information i vårt land styrs av
lagar som tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och
datalagen. I integrationsarbetet är det viktigt att direktiv
inte sätts upp som begränsar vår hävdvunna rätt att få insyn
i offentlig verksamhet. Data- och offentlighetskommittén
DOK har i sitt betänkande ''Integritetsskydd i
informationssamhället 5.'' (SOU 1988:64) något berört
detta problem.
DOK säger bl.a. att offentlighetslagstiftning är inte ett
ämnesområde som EG hitintills har arbetat med förutom att
man 1981 rekommenderade medlemsländerna att ratificera
en Europarådskonvention i ämnet. Några regler eller
direktiv finns inte. Flera av medlemsländerna i EG är också
av den uppfattningen att EG i allmänhet inte bör reglera
förvaltningsprocessuella frågor i de enskilda länderna.
DOK ansåg att i nuläget (1988) var det inte meningsfullt att
vidta några åtgärder för att åstadkomma en harmonisering.
Samarbetet utvecklar sig snabbt och mycket har hänt på
de senaste två åren. Därför är det viktigt att dessa frågor på
nytt tas upp till övervägande.
Den enskildes personliga integritet
Datalagen ger visst skydd för den enskildes personliga
integritet i samband med dataregistrering. Öppenheten i
vårt land när det gäller offentliga uppgifter går i de flesta fall
långt utöver vad som gäller i andra länder. Dessa uppgifter
används ju som bekant i stor omfattning i både offentliga
och enskilda ADB-register. I det fortsatta
integrationsarbetet i Europa bör därför frågor om den
enskildes personliga integritet tas upp vad avser
förutsättningarna för registrering, information, handel med
personuppgifter och fritt flöde över gränserna m.m.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om informationstjänster i det
europeiska integrationsarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om offentlighet och personlig
integritet i det europeiska integrationsarbetet.
Stockholm den 22 januari 1991
Bengt Kindbom (c)
Per-Ola Eriksson (c)