med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.
Ytterligare urholkning av integriteten
Regeringens förslag är i alla delar till för att underlätta
myndigheternas arbete. Även i de fall då detta kan sägas i
förlängningen gynna enskilda medborgare får förslagen
negativa konsekvenser för den personliga integriteten. I
likhet med flera remissinstanser, bl.a. hovrätten över Skåne
och Blekinge, anser jag att dessa negativa konsekvenser
inte utretts och övervägts tillräckligt.
Jag inser att det kan finnas situationer då sekretess måste
brytas för att rädda liv eller undanröja mycket farliga eller
skadliga situationer för utsatta människor -- inte minst barn.
Den väg som alltid i sådana fall måste prövas först är
samtycke. I stället för att minska det sekretessbelagda
området borde regelsystemet förändras i riktning mot en
ökad öppenhet direkt gentemot de människor som är i
riskzonen. Vi får annars ett samhälle där människor talar
om varandra i stället för att tala med varandra.
Det finns exempel på att informerat samtycke fungerar bra.
Jag har besökt en stadsdelsnämnd i Göteborg som angav sig
inte ha problem med sekretess mellan olika myndigheter.
De har i stället förändrat sitt sätt att arbeta så att de
människor som berörs av en viss fråga alltid finns
närvarande när frågan behandlas. Detta innebär att
informerat samtycke finns till att hjälp söks från olika
myndigheter. Liksom Uppsala universitet anser jag att
regeringens förslag inte är tillräckligt motiverat för att
samtycka till ett så stort avsteg från den grundsyn som vår
sekretesslagstiftning hittills vilat på.
Jag yrkar därför att riksdagen avslår propositionen i dess
helhet. I stället bör riksdagen begära en genomgripande
översyn av såväl sekretesslagen som andra regler, syftande
till att uppnå en attitydförändring i myndigheters beteende
mot enskilda. Öppenheten i samhället måste öka, men detta
skall ske på medborgarnas villkor och inte bakom deras
rygg.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:111 i dess
helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av
sekretesslagstiftningen och en attitydförändring i
myndighetskulturen.