Många kvinnor har under årens lopp sökt sig till
privatpraktiserande läkare i tron att deras mest intima,
gynekologiska problem därmed skulle vara
sekretessbelagda.
I dag kan ingen vara säker på att förtroenden till
privatläkare hålls hemliga för den offentliga sjukvården.
Sedan länsläkarorganisationen togs bort genom beslut av
riksdagen 1981, har ingen lagreglering skett som ger
garantier för att dokument från privatläkare, som avlidit
eller gått i konkurs eller på annat sätt avslutat sin praktik,
inte hanteras felaktigt på landstingen. Bl.a. socialstyrelsen
har slagit larm om detta.
Det kan eventuellt vara acceptabelt om landstingen
endast arkiverar de mycket känsliga uppgifter, som dessa
privatläkarjournaler kan innehålla. Risken finns att
landstingen kan föra in privatläkarjournalernas uppgifter i
sina egna register så länge ingen föreskrift för hantering
finns. Länsläkarna tog tidigare hand om journalerna och
arkiverade dem i länsstyrelsernas arkiv, där de var
oåtkomliga. Det är alltså bristen på lagreglering som gör att
det inte finns garantier för att journalerna inte hanteras på
ett felaktigt sätt. När länsläkarna försvann upphörde även
sekretessen att fungera som den skulle.
Landstingen har fått pengar till övertagande av
privatläkarnas journaler (i de fall dessa inte överlåts till
annan läkare, som övertar en avliden privatpraktikers
rörelse). Men alltjämt saknas lagstöd för journalerna, som
förs till offentligvården, något som många, många ville
undvika och just därför valde en privatläkare för sina ibland
ytterst känsliga krämpor eller problem.
Luckan i sekretesslagen gäller till och med så omfattande
patientjournalregister som de hos Statshälsan och
Praktikertjänst, berättar socialstyrelsens tidskrift Väl & Ve.
Det beror på att dessa företag är stiftelser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagreglering så att sekretessen återinförs på så sätt att
patienter återigen kan känna sig säkra på att de uppgifter
de lämnat i förtroende till en privatläkare inte hamnar i fel
händer.
Stockholm den 14 januari 1991
Birgit Henriksson (m)