En ev. kommande proposition med anledning av ett EES-avtal mellan Efta och EG lär bli den mest omfattande som någonsin lagts på riksdagens bord. EG:s regelverk, som skall överföras till svensk lag, beräknas motsvara cirka 14 000 sidor text. Det kommer att handla om en utomordentligt komplicerad procedur och ett mycket omfattande arbete från riksdagens sida. Jämförelsen i propositionen (sidan 10) med den teknik som används när riksdagen godkänner ett dubbelbeskattningsavtal är missvisande för att uttrycka sig vänligt.
Vänsterpartiet hoppas att det skall gå att uppnå ett för vårt land bra EES-avtal. Men vi är övertygade om att ett sådant avtal på en rad punkter kommer att aktualisera ett antal viktiga grundlagsfrågor som noga bör beaktas och övervägas. Vi är därför ytterst förvånade över regeringens inställning i dessa frågor.
Länge har man från regeringshåll hävdat att några grundlagsfrågor överhuvud taget inte skall behöva bli aktuella med anledning av ett EES-avtal. Efter hård kritik från många tunga juridiska instanser har regeringen i sista stund, veckan före jul, ändå lagt ett förslag till riksdagen innebärande grundlagsändring i fråga om en paragraf i regeringsformen.
Förslag om grundlagsändringar brukar normalt föregås av ett mycket omfattande och noggrant beredningsarbete med bred parlamentarisk medverkan. Så icke denna gång. Med tanke på vikten av att uppnå samförstånd i grundlagsfrågor oberoende av skiftande politiska meningar är förfaringssättet anmärkningsvärt. Redan av detta skäl anser vi att riksdagen bör avslå propositionen.
Enligt vår mening kommer ett EES-avtal att beröra fler grundlagsfrågor än frågan om domstolars skyldighet i vissa fall att inhämta tolkningsbesked från mellanfolklig domstol. Inte minst kommer det som flera remissinstanser påpekar att gälla de för vår demokrati grundläggande bestämmelserna om normgivningsmakten. Som påpekas bl.a. av juridiska fakulteten vid Stockholms universitet måste en grundlagsändring göras om EES-regler av lägre statsrättslig valör än motsvarande svenska regler skall ges företräde vid konflikt mellan regelsystemen.
Som regeringen så riktigt påpekar i propositionen kan vi i dag endast skymta konturerna av innehållet i ett EES-avtal (prop. sid. 5). Det finns därför all anledning att vänta med ett beslut i grundlagsfrågorna tills ett mer preciserat avtalsförslag föreligger. Redan nu bör emellertid en beredningsgrupp med företrädare för samtliga riksdagspartier tillsättas med uppdrag att fortlöpande granska de konstitutionella aspekterna på ett EES-avtal.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:65,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en beredningsgrupp för grundlagsfrågor.
Stockholm den 17 januari 1991 Lars Werner (v) Berith Eriksson (v) Lars-Ove Hagberg (v) Bo Hammar (v) Margó Ingvardsson (v) Ylva Johansson (v) Bertil Måbrink (v)