Sverige är förmodligen världens billigaste telefonland, åtminstone vad gäller taxa per minut. Den senaste ändringen med olika priser olika tider på dygnet har förstärkt detta påstående.
Vardagsförmiddagar kostar ett telefonsamtal som mest -- oavsett varifrån i landet man ringer. Eftermiddagar, sena vardagskvällar, lördagar, söndagar och helgdagar är priset betydligt lägre -- ned till bara hälften. Således har Sverige blivit ''rundare'' vad gäller telefonkostnader.
Trots sänkta telefonkostnader innebär ett samtal mellan abonnenter mer än 9 mil från varandra ändå stora kostnader. Ett telefonsamtal från en väljare till den förtroendevalda riksdagsledamoten i riksdagshuset -- där samtalet oftast har karaktären av ett utbyte av information -- kan uppgå till betydande belopp. Ett samtal varar ofta 10--20 minuter och skulle komma att kosta 12,50--25 kronor på dagtid. Ofta krävs flera samtaal med dubbla eller ännu större kostnader som följd.
För att underlätta kontakterna mellan riksdagsmän och väljare -- en angelägenhet av stor betydelse -- skulle en ändring av riksdagens telefonnummer till ett 020-nummer innebära lika och rimliga kostnader för dessa kontakter som vi för övrigt anser det angeläget att verka för. En sådan ändring innebär att alla som vill ringa riksdagen inte betalar mer än en markering.
Att vänta på arbetet med ett ''statligt kommunikationsnät'' som riksdagen hänvisade till under 1990 är inte befogat. Ett 020-nummer för riksdagen är angeläget och bör snarast genomföras, vilket skulle innebära avsevärda förbättringar för alla dem som har anledning att hålla kontakt med sina folkvalda.
Ur demokratisk synpunkt är en sådan ändring angelägen att genomföra.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att införa 020-nummer för sin televäxel.
Stockholm den 17 januari 1991 Erik Holmkvist (m)