Riksdagsbesluten bör publiceras med sammanhållen text omedelbart efter det att ett beslut fattats.
Utformning
När riksdagen fattat ett beslut bör ett häfte eller en bok utges med titeln (i förekommande fall): Riksdagens beslut datum, med anledning av regeringens proposition 1990/91:000 och X-utskottets betänkande 1990/91:000
Häftet utgörs av betänkandets text som ändrats så att det klart framgår vad riksdagen beslutat. Alltså i stället för ''Utskottet avstyrker, hemställer'' etc. skrivs ''Riksdagen beslutar''.
När riksdagsbeslutet avviker från propositionen bör detta klart framgå och avvikelserna listas i ett register med sidhänvisningar.
Om en reservation fått majoritet vid voteringen, införs den i den löpande texten och i beslutspunkterna. Det är av stort demokratiskt intresse var de olika partierna står. Därför bör texten avslutas med: ''Mot riksdagens beslut har lämnats följande reservationer och till beslutet har fogats följande särskilda yttranden.'' När en reservation vunnit, blir den förkastade texten naturligtvis reservation.
Metod
Utskotten har betänkandetexten i sina datorer. De flesta beslut är förutsägbara. Det borde alltså vara enkelt att förbereda beslutstexten, så att den är klar att publiceras omedelblart när beslutet fattats. Vi är ju bortskämda med en enastående snabb handläggning av riksdagens protokoll också under en tid då de tekniska hjälpmedlen var sämre.
Motivering
Riksdagsbesluten har naturligtvis oftast ett allmänt intresse. Det är inte tillfredsställande att man ska vara tvungen att gå till betänkandet och utläsa beslutet. Att tolka ett betänkande kräver specialistkunskap. Riksdagsmännen vill ofta skicka besluten till människor som visat intresse av en fråga.
Jag har sett verkschefer vifta med en proposition som man uppenbarligen håller på att genomföra, trots att riksdagens beslut medfört ändringar.
Regeringens verkställande uppgift ändras självfallet inte. Men med moderna kommunikationer har informationen om att riksdagen fattat beslut nått ut långt innan regeringens kungörelser med anledning av beslutet hinner utformas. Det finns också exempel på att det kan gå år innan ett beslut hinner ut i officiell form till fältet, filtrerat via olika myndigheter. Det är riktigare att de som på egen hand börjar handla efter vad de tror gäller har riksdagsbeslutet i klartext att utgå från.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att publicera riksdagsbesluten enligt vad som föreslagits i motionen.
Stockholm den 11 januari 1991 Birgitta Hambraeus (c) Karin Israelsson (c)