Vänsterpartiet anser att rösträtt för invandrare i
riksdagsval är en viktig demokratisk och politisk fråga.
Rösträttsbestämmelserna i hemländerna och
invandrarländerna har gjort att flyttningen i allmänhet
inneburit förlust av rösträtten. Även i de fall där formella
möjligheter till rösträtt funnits, har den mycket sällan i
praktiken kunnat utövas.
Hundratusentals invandrares förlust av rösträtt är i
första hand en allmändemokratisk fråga. Det är även en
klassfråga, eftersom den helt övervägande majoriteten
bland invandrarna tillhör arbetarklassen. Detta har haft
som följd att arbetarklassen genomgående har varit kraftigt
underrepresenterad i allmäna val både i utvandrings- och
invandringsländerna under de senaste 25 åren.
Vi har i dag den mycket vanliga situationen, att
människor arbetar på samma arbetsplats och har
gemensamma sociala och ekonomiska intressen men en del
av dem är utestängda från möjligheten att politiskt påverka
dessa intressen på riksplanet på grund av att de är utländska
medborgare.
Rösträttsbestämmelserna och framför allt kopplingen
mellan medborgarskap och rösträtt härstammar från den tid
då stora arbetskraftomflyttningar mellan olika länder var
ett okänt fenomen. Befolkningssammansättningen i de
olika länderna var mer enhetlig och medborgarmässigt
homogen. I det läget framstod inte sambandet mellan
rösträtt och medborgarskap som ett problem för
demokratin, eftersom de som bodde och arbetade i ett land
också var medborgare i det landet. Under de
förutsättningarna kom inte rösträttsbesämmelserna att
strida mot rösträttsreformens syfte, nämligen att ge alla
människor möjlighet att påverka det politiska skeendet och
samhällslivet i det land där de lever och arbetar. Den
politiska ledningen och de beslut som bestämmer landets
utveckling skall motsvara invånarmajoritetens intressen och
vilja.
I dag är situationen annorlunda. Invandringen har för
Sveriges del inneburit att befolkningen inte längre är lika
enhetlig som tidigare. Det finns flera hundratusen
invandrare och invandrarättlingar som inte är svenska
medborgare och därför saknar rösträtt i riksdagsval. Den
helt övervägande delen av dessa verksamma människor,
som i Sverige är berövade sin rösträtt till riksdagsval, tillhör
arbetarklassen. Vänsterpartiet har under en följd av år ställt
krav på att rösträtt för invandrare i riksdagsval skall införas.
Den bör i princip utformas efter samma regler som gäller
för rösträtt vid kommunalval.
Det tog den svenska arbetarrörelsen flera decennier av
kamp för att uppnå de politiska rättigheter som gäller i dag.
Målet är fortfarande att uppnå allmän och lika rösträtt. I
dag gäller kampen invandrarnas rösträtt i riksdagsval.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om rösträtt
i riksdagsval för invandrare, oberoende av medborgarskap.
Stockholm den 17 januari 1991
Lars Werner (v)
Berith Eriksson (v)
Lars-Ove Hagberg (v)
Bo Hammar (v)
Margó Ingvardsson (v)
Ylva Johansson (v)
Bertil Måbrink (v)
Jan-Olof Ragnarsson (v)