Utredning om grundlagsändringar inför EG- medlemskap
Riksdagsbeslutet den 12 december 1990 om att Sverige
skall söka medlemskap i EG är historiskt. Då ett
medlemskap blivit verklighet kommer det att medföra en
mängd fördelar för Sveriges folk. Bortsett från den
välståndsökning som blir följden av medlemskapet kommer
även freden, miljön och kulturen att gynnas.
Allmänt kan sägas att EG-samarbetet mellan
medlemsländerna vilar på en fast juridisk grund. EG har sin
egen rättsordning, vilken ytterst vilar på dess ''grundlag'',
Romfördraget. Nya normer, så kallade förordningar eller
direktiv, tillkommer fortlöpande. Efterlevnaden av
normerna övervakas av kommissionen och domstolen. EG-
organens verksamhet syftar bland annat till en
harmonisering av medlemsländernas olika rättsliga
reglering inom skiftande områden och -- inte minst -- att
skapa rättssäkerhet för enskilda och företag.
Även Sverige måste vid ett kommande medlemskap
medverka i detta harmoniseringsarbete. Detta kommer att
förutsätta ändring av grundlag och annan lag liksom
förändring av domstolars och myndigheters uppgifter. Ett
medlemskap i EG kommer att medföra omställningar för
såväl myndigheter, företag som enskilda personer i vårt
land.
Det är i detta sammanhang endast möjligt att peka på
några av de områden där svensk grundlag kan behöva
ändras. I 10 kap. regeringsformen behandlas förhållandet
till andra stater. Bland annat 10 kap. 5 § bör justeras med
hänsyn till det förhållande som kommer att gälla mellan
Sverige och EG. Vidare kommer av allt att döma
förändringar att bli nödvändiga i 11 kap. regeringsformen,
vilket behandlar rättskipning och förvaltning. Kommande
val till Europaparlamentet liksom det monetära samarbete
som kan bli aktuellt inom EG kan aktualisera ytterligare
ändringar i regeringsformen.
Det finns vidare skäl att överväga en grundlagsändring
som ger EG-rättsliga regler formellt företräde framför
andra svenska regler. Detta för att förebygga att konflikter
uppstår mellan vad Sverige folkrättsligt åtagit sig och vad
som stadgas i vår interna rätt. Det kan här anmärkas att den
svenska synen på internationella konventioners ställning i
svensk rätt avviker från vad som är normalt förekommande
i västeuropeiska länder. Det kan vidare bli aktuellt att ge
exempelvis förvaltningsdomstolarna vidgade uppgifter, för
att därmed garantera personer och företag en oavhängig
rättslig prövning i vissa fall då fråga uppstår om svenska
regler strider mot EG-rättsliga.
Det får inte komma ifråga att Sverige -- såsom skett i
samband med frihandelsavtalet mellan EG och vårt land --
av europeiska jurister klandras för ''juridisk
protektionism''. Även då fråga uppstått om hur Sverige
följer Europakonventionens bestämmelser till skydd för de
mänskliga rättigheterna har svensk rättstillämpning visat sig
gå i otakt med europeisk rättssyn. Om liknande oklarheter
består sedan Sverige gått med i EG kommer detta att skada
svenska intressen. Det är därför mycket angeläget att
nödvändiga lagändringar blir föremål för en grundlig
utredning, som bör påbörjas snarast.
Det kan visserligen sägas att de nu pågående EES-
förhandlingarna har medverkat till att Sverige redan tagit
ett stort steg för att påbörja en anpassning till EG-rättsliga
regler. Ett EES-samarbete kan dock inte utan vidare
jämföras med ett EG-medlemskap, även om stora likheter
föreligger.
Det hade självklart varit värdefullt om regeringen på ett
tidigare stadium föranstaltat om en omfattande genomgång
av hur svensk rätt förhåller sig till EG-rätten, och det är
förvånande att så inte redan skett. Desto större orsak finns
nu att genomföra en bred genomgång av hur svensk rätt
förhåller till EG-rätten. Vi föreslår att regeringen snarast
tillsätter en parlamentarisk kommitté för detta arbete. Den
bör i första hand belysa vilka konsekvenser ett EG-
medlemskap bör ge beträffande våra grundlagar, men även
andra frågor med nära samband med detta bör kunna tas
upp av kommittén. Det är av vikt att riksdagen får en central
roll i de beslut som skall fattas i Sverige i dess egenskap av
medlemsstat i EG. Med förebild från det danska
parlamentet -- marketsutvalg -- bör övervägas att inrätta ett
särskilt EG-utskott i riksdagen, i vilket viktiga EG-frågor
kan förankras. Kommittén bör arbeta snabbt, så att resultat
av utredningsarbetet kan utgöra stöd för regeringen i de
kommande förhandlingarna om medlemskap i EG.
Det är i detta sammanhang lämpligt att konstatera att
det inte föreligger några hinder för regeringen att inleda
förhandlingar om medlemskap i EG innan nödvändiga
grundlagsändringar ägt rum. Regeringsformen ger till och
med utrymme för regeringen att ingå preliminära
internationella överenskommelser. Om det genom
överenskommelsen klargörs att den gäller först efter det att
riksdagen har ratificerat den, kan ingen motsättning uppstå
mellan folkrättslig och statsrättslig giltighet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning om vilka
grundlagsändringar m.m. som blir aktuella med anledning
av svenskt medlemskap i EG i enlighet med vad i motionen
anförts.
Stockholm den 24 januari 1991
Anders Björck (m)
Birgit Friggebo (fp)