Lobbyism som en naturlig del av beslutsfattandet eller
som otillbörlig påverkan på beslut?
Lobbying lär numera vara tämligen vanligt inför beslut
inom i stort sett alla nivåer. Omfattningen av lobbying synes
ha ökat markant de senaste åren. Ökningen kommer med
stor sannolikhet att fortsätta i flera år framöver, inte minst
när det gäller frågor som rör Sveriges agerande gentemot
EG.
Att olika intressegrupper vill framföra sina skilda åsikter
till beslutsfattarna på ett tidigt stadium kan vara av godo.
Om det råder någorlunda balans emellan olika
intressegruppers möjligheter att framföra information.
Men lobbying kan också vara till nackdel för demokratin
och det krävs därför en försiktighet så att lobbyisterna inte
tar över beslutsfattandet i Sverige.
Tendensen, som vi dessvärre ser allt tydligare i
samhällsutvecklingen av idag, är att de redan starka
intresseorganisationerna såsom storföretag, större
fackföreningar, arbetsgivarföreningen och andra med stora
ekonomiska resurser får ytterligare försprång i
opinionsbildningen i jämförelse med ideella föreningar
såsom miljögrupper, byalag etc.
Vi anser att om denna utveckling inte granskas ingående
så riskerar det svenska samhället att frångå den
grundlagsskyddade fria opinionsbildningen och de
demokratiska beslutsformerna. Riskerna för att
resursstarka opinionsbildare favoriseras på ett otillbörligt
sätt med hjälp av lobbyister måste undanröjas.
Utred omfattningen och formerna av lobbyismen
Det är därför viktigt att riksdagen ger regeringen i
uppdrag att utreda omfattningen av och formerna för den
lobbyism som idag förekommer. Därigenom skapas ett
bättre underlag för en fördjupad debatt om hur olika
intressegrupper skall få komma till tals utan att
opinionsbildningen tas över av de intressenter som är
kapitalstarka eller av andra skäl har otillbörlig styrka i
opinionsbildningen.
Hur samhällsstödet och/eller lagstiftningen skall se ut i
framtiden för att garantera en fri opinionsbildning som inte
styrs av pengar och andra maktmedel är vanskligt att säga
innan dagens lobbyism är ordentligt genomlyst och
granskad.
Införande av skyldighet för statsråden att föra
tjänsteanteckningar när de träffar lobbyister
Konstitutionsutskottet skall enligt riksdagsordningen
kontrollera statsrådens tjänsteutövning så att den står i
överensstämmelse med grundlagen. Vid misstanke om att
lobbyism har påverkat besluten kan det vara befogat för KU
att kontrollera vilka kontakter som regeringsföreträdare
har haft med olika lobbyister.
Ett problem som ofta återkommer vid denna granskning
är sålunda att uppgifter om vilka kontakter
regeringsföreträdarna har haft inför olika beslut oftast är
knapphändiga eller obefintliga. Det är självfallet mycket
viktigt att kunna kontrollera att besluten inte tas på grund
av lobbyverksamhet eller genom otillbörlig påverkan ifrån
en viss intressegrupp.
För att KU och den enskilde medborgaren skall kunna
få insyn i besluten och kontrollera att de inte tas på grund
av lobbyism så föreslår vi att tjänsteanteckningar skall göras
i mycket större grad än idag. Vi anser att sådana
tjänsteanteckningar alltid skall föras när
regeringsföreträdare träffar olika intressenter i sin
tjänsteutövning och att anteckningarna sedan förs till
beslutsakten. När ärendena avslutats hos regeringen eller
när första proposition lämnats i ämnet till riksdagen skall
uppgifter som inte skyddas av sekretess bli offentliga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att utreda formerna för lobbyism i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att regeringsföreträdare skall
vara skyldiga att föra tjänsteanteckningar vid sina möten
med olika intressenter/ lobbyister.
Stockholm den 22 januari 1991
Hans Leghammar (mp)
Per Gahrton (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Carl Frick (mp)
Eva Goe s (mp)
Lars Norberg (mp)
Krister Skånberg (mp)
Claes Roxbergh (mp)